Les petits joyeux - Aristide Bruant

On y fout gentiment un p’tit coup d’lingue dans l’ventre

Pour y apprendre à gueuler à deux heures du matin

C’est nous les joyeux

Les petits joyeux

Les petits marlous qui n’ont pas froid aux yeux

Quand faut aller servir c’tte bon Dieu d’République

Où qu’tout l’monde est soldat, malgré son consent’ment

On nous envoie grossir les bataillons d’Afrique

A cause que les marlous aiment pas l’gouvernement

C’est nous les joyeux

Les petits joyeux

Les petits marlous qui n’ont pas froid aux yeux

Un coup qu’on est là-bas on fait l’peinard tout d’suite

On fait pus d’rouspétance, on s’tient clos, on s’tient coi

Y en a même qui finissent par ach’ter eun' conduite

Et qui d’viennent honnête homme sans trop savoir pourquoi

C’est nous les joyeux

Les petits joyeux

Les petits marlous qui n’ont pas froid aux yeux

Vi stoppar snällt en liten tunga i magen

Att lära sig att skrika klockan två på morgonen

Vi är de lyckliga

De glada små

De små rackarna som inte är blyga

När du måste gå och tjäna denna gode herre av republiken

Där alla är soldater, trots sitt samtycke

Vi skickas för att svälla Afrikas bataljoner

För rackarna gillar inte regeringen

Vi är de lyckliga

De glada små

De små rackarna som inte är blyga

Plötsligt är vi där, vi agerar kusliga direkt

Vi gnäller inte, vi håller stängt, vi håller tyst

Det finns till och med några som slutar med att köpa en åktur

Och som kommer ärlig man utan att riktigt veta varför

Vi är de lyckliga

De glada små

De små rackarna som inte är blyga