À la Bastille - Aristide Bruant

Quand elle était p’tite

Le soir elle allait

À Sainte-Marguerite

Où qu’a s’dessalait

Maint’nant qu’elle est grande

Elle marche, le soir,

Avec ceux d’la bande

Du Richard-Lenoir

Refrain

À la Bastille on aime bien

Nini Peau d’chien

Elle est si bonne et si gentille!

On aime bien

Nini Peau d’chien

À la Bastille.

Elle a la peau douce

Aux taches de son

À l’odeur de rousse

Qui donne un frisson

Et de sa prunelle

Aux tons vert-de-gris

L’amour étincelle

Dans ses yeux d’souris.

(au refrain)

Quand le soleil brille

Dans ses cheveux roux

L’génie d’la Bastille

Lui fait les yeux doux

Et quand a s’promène

Du bout d’l’Arsenal

Tout l’quartier s’amène

Au coin du Canal.

(au refrain)

Mais celui qu’elle aime

Qu’elle a dans la peau

C’est Bibi-la-Crème

Parc' qu’il est costaud

Parc' que c’est un homme

Qui n’a pas l’foie blanc

Aussi faut voir comme

Nini l’a dans l’sang.

(au refrain)

När hon var liten

På kvällen gick hon

I Sainte-Marguerite

Där det avsaltades

Nu när hon är stor

Hon går på kvällen

Med bandets

Från Richard-Lenoir

Kör

På Bastille gillar vi

Nini hundskinn

Hon är så bra och så snäll!

Vi gillar

Nini hundskinn

Vid Bastiljen.

Hon har mjuk hud

Fräknar

Luktar rödhårig

Vem ger en spänning

Och hans elev

I nyanser av ärg

kärlek gnistrar

I hans musögon.

(i kör)

När solen skiner

I hennes röda hår

Bastiljens geni

Gör ögon på honom

Och när han går

Från slutet av Arsenal

Hela kvarteret kommer

Runt hörnet från kanalen.

(i kör)

Men den hon älskar

Vad finns i hennes hud

Det är Bibi-la-Crème

För att han är stark

För han är en man

Vem har inte en vit lever

Måste också se hur

Nini har det i blodet.

(i kör)