La Complainte Du Bourreau - Jacques Douai

Quand pour les bourreaux

Le sol tremble,

Au petit jour, au petit jour,

C’est signe, qu’un juste,

Voit juste,

À la juste,

Hauteur du jour.

Signe que vont s’ouvrir ensemble,

Toutes les grilles et les tours,

Et que le juste et la passante,

Liberté,

Jailliront au jour.

Dans la demi-clarté, où tremblent

Les bourreaux, pour qui le sol tremble.

Dans la demi-clarté, où tremblent

Les bourreaux, pour qui le sol tremble.

Les bourreaux, pour qui le sol tremble,

Les bourreaux, pour qui le sol tremble.

När för bödlarna

Marken skakar,

I gryningen, i gryningen,

Det är ett tecken på att en rättvis man

vänta bara,

Rimligt nog,

Dagens höjd.

Skylt som öppnas tillsammans,

Alla galler och torn,

Och att den rättfärdige och den förbipasserande,

Frihet,

Kommer att lysa upp.

I halvljuset, där darra

Bödlarna, för vilka marken skakar.

I halvljuset, där darra

Bödlarna, för vilka marken skakar.

Bödlarna, för vilka marken darrar,

Bödlarna, för vilka marken skakar.