Mom and Dad - Robert Charlebois

Isolés tellement désolés

Oh si rien qu’une fois maman et papa

Pouvaient s’aimer comme autrefois

Il est si seul il s’ennuie d’elle

Chaque matin en sirotant son thé

Il a des tourments d'éternité

Je me souviens d’eux sur leur bicyclette à deux

Les yeux dans les yeux en pique-nique d’amoureux

Je me rappelle aussi qu’ils chantaient cet air de Tino Rossi

Le matin de Noël où j’ai reçu mon premier train

Isolés tellement désolés

Oh si seulement papa et maman

Pouvaient revivre leurs bons moments

On a grandi il est tard pour lui

Sa vie n’a plus aucun sens

Et ses soirées deviennent un long jeu de patience

Je les revois si bien illuminant le sapin

Et nos promenades en patins avec Pit mon premier chien

Je me rappelle des parties d’huîtres où ils dansaient enlacés

Sur les soixante-dix-huit de Bing Crosby et de la dernière couronne

Avant qu’elle nous abandonne

Elle est partie trop vite comme on dit

Peut-être bien que les anges du paradis

S’ennuyaient d’elle encore plus que lui

Revoilà le temps du nouvel an Oh si seulement papa et maman

Isolerad så ledsen

Åh om bara en gång mamma och pappa

Kunde älska varandra som förut

Han är så ensam att han saknar henne

Varje morgon smuttar på hennes te

Han har evighetens plågor

Jag minns dem på sin cykel tillsammans

Öga mot öga i älskare picknick

Jag minns också att de sjöng den där Tino Rossi-låten

Julmorgon när jag fick mitt första tåg

Isolerad så ledsen

Åh så bara mamma och pappa

Kunde återuppleva deras goda tider

Vi växte upp det är sent för honom

Hans liv har inte längre någon mening

Och hans kvällar blir en lång lek av tålamod

Jag ser dem så väl lysa upp trädet

Och vår skridskoåkning med Pit min första hund

Jag minns ostronfester där de dansade sammanflätade

Av Bing Crosbys sjuttioåtta och sista krona

Innan hon lämnar oss

Hon gick för tidigt som de säger

Kanske himlens änglar

Saknade henne ännu mer än honom

Det är nyår igen Åh om bara mamma och pappa