Dix ans - Robert Charlebois

Le soir après l'école on voyageait

On prenait le bateau rue St-Laurent

Il n’avait pas de mât pas de voile, on lui en donnait

Même des drapeaux

L’amour fournissait tout, tout

Puis au bout de la ligne 55

On s’en revenait

On ne voyait pas nos arrêts passer

On a eu des secrets qu’on s’est cachés

Notre île s’appelait chambre à louer

Il y avait des palmiers sur les murs

Le sel sur ta peau

Même le soleil au milieu du lit tout tout (doux?)

On avait tout le temps le printemps qui recommençait

On ne voyait pas les journées passer

On revient du bureau

On est crevé

Plus de temps, plus la tête à voyager

On bataille, on chamaille, on travaille à gagner sa vie

Puis on s’aperçoit que l’on a perdu le goût

Qu’est-ce qu’on a, qu’est-ce qu’on fait affalé devant la télé

On n’a pas vu 7−8-9 ans passer

J’ai trouvé dans mes mains un vieux tricot

Qu’on portait tous les deux comme un drapeau

Je l’ai mis ce matin, j’ai eu chaud et comme le goût (le cou? le bout?)

Mais tout est fini et il faut rester debout

Des passants, des curieux sur le quai ou la marée brisée (où la mer est brisée?)

På kvällen efter skolan reste vi

Vi tog båten på rue St-Laurent

Han hade ingen mast inga segel, de gav honom några

även flaggor

Kärleken gav allt, allt

Sedan i slutet av rad 55

Vi skulle komma tillbaka

Vi kunde inte se våra hållplatser gå förbi

Vi hade hemligheter som vi gömde

Vår ö kallades rum att hyra

Det fanns palmer på väggarna

Saltet på din hud

Till och med solen mitt i sängen alltihop (söta?)

Vi hade alltid våren igång igen

Vi kunde inte se dagarna gå

Vi kommer tillbaka från kontoret

Vi är knasiga

Mer tid, mer huvud att resa

Vi slåss, vi bråkar, vi jobbar för att försörja oss

Då inser du att du har tappat smaken

Vad har vi, vad gör vi sjunkande framför tv:n

Vi har inte sett 7-8-9 år gå

Jag hittade en gammal stickning i mina händer

Som vi båda bar som en flagga

Jag satte på den i morse, jag blev varm och gillade smaken (halsen? spetsen?)

Men allt är över och vi måste stanna uppe

Förbipasserande, nyfikna på kajen eller det brustna tidvattnet (var havet är brutet?)