Désintox - Taktika

T’as-tu déjà touché le fond, là où tu aperçois les ténèbres

Un pied dans le cercueil, là où tu côtoies tes démons

Les 10 dernières années de ma vie sont parties en fumée

J’ai vue des choses que la plupart ne pourraient pas assumer

Ça commencé avec Mon mic, mon forty, mon blunt

Et c’est devenu ma coke, mon ecstasy et mon rhum

C’est vrai qu’avec mon mode de vie, c'était propice

Moi et mes chums, on est fiché par la police

Je ne cherche pas d’excuses, simplement à comprendre

Pourquoi je me suis autodétruit pendant si longtemps

Au-dessus de ma tête, il y a un piège qui se referme

Pour le reste de ma vie, je suis en guerre avec moi-même

Je suis né dans un monde malade et superficiel

À la recherche d’un paradis artificiel

Essaie de se convaincre qu’il n’y aura pas de séquelles

Quand tu es rendu là c’est qu’elle

A pris le contrôle de ta vie, je prie pour que mes proches se réveillent

Un jour pour tes excès il faut que tu payes

Sans la dope la vie est encore plus belle

Tu es libre quand tu t'éloignes d’elle

J’ai commencé à consommer, j’avais à peine 10 ans

Je voulais vieillir plus vite et être un tough soi-disant

Je te parle de l'époque où c'était encore marrant

Quand on se tirait des blasts dans la cave de mes parents

Innocent, dans ce temps-là je n'étais pas pire qu’un autre

La différence c’est que j’ai connu l’escalade de la dope

Les yeux rouges, les narines soudées, les jours sans accents

Les idées noires qui te donnent le goût de rejoindre les absents

Le buzz du début s’est transformé en bad trip

Je me suis éloigné de mes proches pour éviter leur critique

Je me consolais en me comparant avec pire que moi

Mais le malaise en fin de trip devenait pire à chaque fois

J’ai mis ma vie entre ses mains sans savoir pourquoi

J’ai confondu allié et adverse sournois

Pendant longtemps j’ai sous-estimé son rôle

Jusqu’au jour où j’ai compris que c’est elle qui avait le contrôle

Je m’appelle BIC j’ai 28 ans, je suis un toxicomane

Narcoman, alcoolique, c’est simple je suis malade

C’est vrai que c’est dommage, mais je vis bien avec

Je ne retournerais pas en arrière, ma maladie je l’accepte

Je commence à peine à comprendre le pourquoi

Quand tu veux t’en sortir il faut que tu le fasses pour toi

Tout seul honnêtement, je ne pense pas que ça ce fait

28 jours de désintox le vrai combat se déroule après

La dope j’en ai parlé mille fois dans mes chansons

Ce qui m’attendait c'était l’hôpital, la morgue ou la prison

Aujourd’hui je suis sobre, je me sens vivre plus que jamais

Ceux qui m’aiment vraiment ont compris le choix que j’ai fait

Har du någonsin nått botten där du ser mörkret

En fot i kistan där du möter dina demoner

De senaste 10 åren av mitt liv har gått upp i rök

Jag har sett saker som de flesta inte kunde hantera

Det började med min mikrofon, min fyrtio, min trubbiga

Och det blev min cola, min extas och min rom

Det är sant att med mitt sätt att leva var det gynnsamt

Jag och mina vänner, vi har fastnat för polisen

Jag letar inte efter ursäkter, bara för att förstå

Varför jag förstörde mig själv så länge

Ovanför mitt huvud finns en stängningsfälla

För resten av mitt liv är jag i krig med mig själv

Jag föddes i en sjuk och ytlig värld

På jakt efter ett konstgjort paradis

Försök övertyga dig själv om att det inte kommer att bli några uppföljare

När du kom dit var det att hon

Tog kontroll över ditt liv, jag ber att mina nära och kära vaknar

En dag för dina överdrifter måste du betala

Utan dopet är livet ännu vackrare

Du är fri när du går ifrån henne

Jag började använda, jag var knappt 10 år gammal

Jag ville åldras snabbare och vara en så kallad tuff

Jag berättar om när det fortfarande var roligt

När vi sköt sprängningar i mina föräldrars källare

Oskyldig, på den tiden var jag inte värre än någon annan

Skillnaden är att jag har sett dopeskalering

Röda ögon, svetsade näsborrar, dagar utan accenter

De mörka tankarna som får dig att vilja ansluta dig till det frånvarande

Det tidiga surret förvandlades till en dålig resa

Jag tog avstånd från mina nära och kära för att undvika deras kritik

Jag tröstade mig själv med att jämföra mig med sämre än mig

Men obehaget i slutet av resan blev värre för varje gång

Jag lade mitt liv i hans händer utan att veta varför

Jag förvirrade allierad och lömsk motståndare

Under lång tid underskattade jag hans roll

Tills den dagen jag insåg att hon hade kontroll

Jag heter BIC jag är 28 år gammal, jag är en narkoman

Narcoman, alkoholist, det är enkelt jag är sjuk

Det är sant att det är synd, men jag lever bra med det

Jag kommer inte tillbaka, min sjukdom accepterar jag

Jag har precis börjat förstå varför

När du vill klara dig måste du göra det åt dig

Ensam tror jag ärligt talat inte det gör det

28 dagars rehab är den riktiga kampen ute efter

Dope jag har pratat om det tusen gånger i mina låtar

Det som väntade mig var sjukhuset, bårhuset eller fängelset

Idag är jag nykter, jag känner mig levande mer än någonsin

De som verkligen älskar mig förstod valet jag gjorde