Denkmal - PTK

Der Mensch ist frei geboren

Und überall liegt er in Ketten

Dein Vater, deine Mutter, deren finanzieller Stand

Zeit und Ort, dein Bezirk, deine City und das Land

Sind das Blatt das du bekommst, in dem Moment deiner Geburt

Die Karten werden verteilt und das Leben mischt sie durch

Aber wie du diese Hand zu Ende spielst ist deine Sache

Und in der Schule, wo dir das beigebracht wird, war

Wenn du mich fragst die meiste Zeit doch nur verschwendet

Was ich für mein Leben brauchte waren Lesen, Schreiben, Rechnen

Und den ganzen ander’n Scheiß, hätten wir uns sparen können

Hey, vielleicht war das meine Chance — doch ich hab sie nie wahrgenommen

Ey vielleicht schade drum, doch ich wusste von Anfang an

Wenn alle diesen Weg geh’n soll’n, dann muss ich woanders lang

Ich wollte nie in fremde Fußstapfen treten

Ich hab mich entschieden — wo bist du da gewesen?

Mir hat niemals jemand wirklich Mut zugeredet

Und ob du mir folgen willst, musst du dir gut überlegen

Mein Leben soll ein Denkmal sein

Auch wenn wir uns niemals kenn'

Vielleicht ändert's dein’s

Oder wie du drüber denkst

Ich bin ohne Garantien immer ans Risiko gegang'

Auch wenn ich nicht weiß ob es klappt

Das hat keiner gesagt

Ich war immer schon ein Spieler und hab’s wenigstens versucht

Also schreib’s auf mein Grab!

Yeah, (haha)

Schreib drauf: Mein Herz schlägt, denn es wehrt sich

Schlägt um sich rum, um sich Platz zu schaffen

Um sich nicht anzupassen und um dir Angst zu machen

Denn eigentlich kann es nicht klappen, dass ich für mein Werk belohnt werd'

Doch alles andere ist für mich keine Option mehr

Bin gegen Kompromisse bei den Dingen, die ich tu'

99% sind mir nicht genug

Guck mich an — ich bin immer noch der gleiche Visionär

Jeder Song von mir ist für mich eine Mission mehr

Und guck dich um, alle anderen gründen Familie

Vielleicht find' ich meine Traumfrau, doch ich kann ihr nie was bieten

Dann wird sie wieder geh’n und ich würd' es versteh’n

In dieser Welt ist es wohl klüger sich nur mit ihr mit zu dreh’n

Ist kein Geheimnis — jeder weiß, ich bin kein Fan von den Menschen

Denn ich denk nicht in Grenzen

Und ich lasse mich auch letztlich nicht bremsen

Von sämtlichen Existenzängsten

Und den ganzen kommerziellen Zwängen

Jedes meiner Worte ein Geständnis

Alle hier sind komplett kollektiv verblendet

Ich muss da raus — kommt mir vor wie ein Gefängnis

Und vielleicht bin ich in mein' Werten gefang'

Doch nur so mach ich auch mehr als ich kann

Ein paar Freunde von uns sterben daran

Sie ließen alles zurück und sind in die Berge gegang'

Es wird immer jemand geben, der irgendetwas macht

Was du dir beim besten Willen niemals vorstellen kannst

Mein Leben soll ein Denkmal sein

Für genau diese Sorte von Mann!

Mein Leben soll ein Denkmal sein

Auch wenn wir uns niemals kenn'

Vielleicht ändert's dein’s

Oder wie du drüber denkst

Ich bin ohne Garantien immer ans Risiko gegang'

Auch wenn ich nicht weiß ob es klappt

Das hat keiner gesagt

Ich war immer schon ein Spieler und hab’s wenigstens versucht

Also schreib’s auf mein Grab!

Människan är född fri

Och överallt är han i bojor

Din pappa, din mamma, deras ekonomiska ställning

Tid och plats, ditt distrikt, din stad och landet

Är det lakan du får i ögonblicket för din födelse

Korten delas ut och livet blandar dem

Men hur du avslutar den här handen är upp till dig

Och i skolan där du lärs ut så var det

Om du frågar mig är det mesta av min tid bara bortkastad

Det jag behövde för mitt liv var att läsa, skriva, räkna

Och vi kunde ha räddat oss själva all den där andra skiten

Hej, det kanske var min chans - men jag tog den aldrig

Hej, det kanske är synd, men jag visste från början

Om alla skulle gå den här vägen, då måste jag gå någon annanstans

Jag ville aldrig gå i någon annans fotspår

Jag har bestämt mig - var har du varit?

Ingen har någonsin riktigt uppmuntrat mig

Och om du vill följa mig måste du tänka efter två gånger

Mitt liv borde vara ett monument

Även om vi aldrig känner varandra

Kanske förändrar det din

Eller hur du tänker kring det

Jag tog alltid risker utan garantier

Även om jag inte vet om det kommer att fungera

Ingen sa det

Jag har alltid varit en spelare och jag har åtminstone försökt

Så skriv det på min grav!

Ja (haha)

Skriv på den: Mitt hjärta slår för att det slår tillbaka

Trassar runt för att få plats

Att inte anpassa sig och att skrämma dig

För faktiskt kan det inte fungera att jag belönas för mitt arbete

Men något annat är inte längre ett alternativ för mig

Jag är emot kompromisser i de saker jag gör

99% räcker inte för mig

Titta på mig — jag är fortfarande samma visionär

Varje låt av mig är ett uppdrag till för mig

Och se dig omkring, alla andra bildar familj

Jag kanske hittar min drömkvinna, men jag kan aldrig erbjuda henne något

Då går hon igen och jag skulle förstå

I den här världen är det nog klokare att bara vända sig till den

Det är ingen hemlighet - alla vet att jag inte är ett fan av folket

För jag tänker inte inom gränserna

Och i slutändan låter jag mig inte stoppas

Alla existentiella rädslor

Och alla kommersiella begränsningar

Varje ord jag säger är en bekännelse

Alla här är helt kollektivt vilseledda

Jag måste ta mig ur det här - känns som ett fängelse för mig

Och jag kanske är fången i mina värderingar

Men det är det enda sättet jag kan göra mer än jag kan

Några vänner till oss dör av det

De lämnade allt och gick till bergen

Det kommer alltid att finnas någon som gör något

Vad du aldrig kan föreställa dig med världens bästa vilja

Mitt liv borde vara ett monument

För just den sortens man!

Mitt liv borde vara ett monument

Även om vi aldrig känner varandra

Kanske förändrar det din

Eller hur du tänker kring det

Jag tog alltid risker utan garantier

Även om jag inte vet om det kommer att fungera

Ingen sa det

Jag har alltid varit en spelare och jag har åtminstone försökt

Så skriv det på min grav!