Anti Turista 2 - PTK

Ihr redet lieber über mein Vokabular

Anstatt über das Problem, mach' ich den Scheiß hier halt nochmal

Weil sich nur was ändern wird, wenn’s keine Nachfrage mehr gibt

Ich will das Kreuzberg meiner Eltern aus den 80ern zurück

In den Straßen, wo ihr heute Abend tanzen wollt auf Partydrogen

Wurden meine Freunde zwangsgeräumt und abgeschoben

Denn du darfst genauso solange bleiben wie du Geld hast

Und danach bist du kein anerkannter Teil dieser Gesellschaft

Räudige Methoden, in Briefen freundlich drohen

Inserieren und verkaufen, obwohl noch Leute drin wohnen

Das sind täuschend echte Häuserkämpfe, wenn auch ohne Krieg

Du erkennst Gangster am Profit, fick die Sell-Out-Politik

Sie kürzen Jugendclubs die Mittel, weil sie dafür nicht genug haben

Und versenken gleichzeitig Milliarden in ein’n Flughafen

Logisch, die Mission ist: noch mehr Yuppies in das Viertel rein

Platz für tausend Luxusbauten, nur nicht für ein Flüchtlingsheim

Herzlich willkommen und tschüss!

Nimm dein Geld wieder mit

Fick die Grundeigentümer, die Makler und die Vermieter

Investoren und Spekulanten, den Senat, alle verdienen dran

Von denen bekommt ihr Kreuzberg, von uns bekommt ihr Hass Denn euch gehören die

Häuser, aber uns gehört die Stadt

Von Hamburg nach München, in den Pott und den Osten

Befreit eure Blocks von den Bonzen

Ich bin der Letzte, meine Freunde und Familie mussten wegzieh’n

Leute, die ich ewig kenn', verlieren ihre Existenzen

Die könnt ihr hier nicht ersetzen, wir bildeten Strukturen

Zwischen den Kulturen, unser Viertel liebt ihr doch nur deswegen

Man kann’s jeden Tag seh’n, hier wird Verständnis zum Fremdwort

In Szene-Cafes, wo man auf Englisch bestellen muss

Parallelgesellschaft, wenn’s um Gastarbeiter geht

Doch wenn die Hipster unter sich bleiben, ist das auf einmal okay?

Der Vorbesitzer wurde da per Räumungsklage rausgeholt

Die Stammkunden pöbeln und bekommen sofort Hausverbot

Meine neuen Nachbarn rufen permanent die Bullen

Wenn’s zu laut und assi ist, warum seid ihr hergezogen?

In den Arbeiterkiez, wo wenig Menschen Arbeit haben

Habt ihr doch kein’n Fuß gesetzt in den letzten zwanzig Jahren

Ni föredrar att prata om mitt ordförråd

Istället för att prata om problemet gör jag det här igen

För saker och ting kommer bara att förändras om det inte längre finns någon efterfrågan

Jag vill ha tillbaka mina föräldrars Kreuzberg från 80-talet

På gatorna där du vill dansa ikväll på festdroger

Mina vänner vräktes och deporterades

För du kan stanna så länge du har pengar

Och efter det är du inte en erkänd del av det här samhället

Skavliga metoder, vänliga hot i brev

Annonsera och sälj, även om folk fortfarande bor i det

Dessa är bedrägligt verkliga huskrig, om än utan krig

Du känner igen gangsters på vinsten, jävla med försäljningspolicyn

De skär ner ungdomsklubbarnas medel för att de inte har tillräckligt med det

Och sänka miljarder på en flygplats samtidigt

Självklart är uppdraget: få in ännu fler yuppies i distriktet

Plats för tusen lyxbyggnader, bara inte för ett flyktinghem

Välkommen och hejdå!

Ta dina pengar tillbaka med dig

Fy fan med markägarna, fastighetsmäklarna och hyresvärdarna

Investerare och spekulanter, senaten, alla tjänar pengar

Du får Kreuzberg av dem, du får hat av oss, för att de tillhör dig

hus, men vi äger staden

Från Hamburg till München, till Pott och österut

Befria dina block från cheferna

Jag är den sista, mina vänner och familj var tvungna att flytta

Människor jag har känt i evighet förlorar sitt levebröd

Du kan inte ersätta dem här, vi skapade strukturer

Mellan kulturerna, det är den enda anledningen till att du älskar vårt distrikt

Man kan se det varje dag, här blir förståelse ett främmande ord

På trendiga kaféer där man måste beställa på engelska

Parallellsamhället när det gäller gästarbetare

Men när hipstrarna håller sig för sig själva, är det helt okej helt plötsligt?

Den tidigare ägaren fördes ut genom en vräkningsprocess

Stamkunderna klagar och blir direkt avstängda från huset

Mina nya grannar ringer hela tiden polisen

Om det är för högt och assi, varför flyttade du hit?

I arbetardistriktet, där få människor har arbete

Du har inte satt din fot under de senaste tjugo åren