L'aigle noir - Marie Carmen

Un beau jour

Où peut-être une nuit

Près d’un lac

Je m'étais endormie

Quand soudain

Semblant crever le ciel

Et venant de nulle part

Surgit un aigle noir

Lentement, ses ailes déployées

Lentement, je le vis tournoyer

Près de moi

Dans un bruissement d’ailes

Comme tombé du ciel

L’oiseau vient se poser

Il avait les yeux couleur d’une île

Et des plume aux couleurs de la nuit

À son frond brillant de mille-feux

L’oiseau-roi couronné

Portait un diamant bleu

Dans son bec, il a touché ma joue

Dans ma main, il a glissé son cou

C’est alors, que je l’ai reconnu

Surgissant du passé

Il m'était revenu

Dis l’oiseau

Oh!

dis emmène-moi

Retournons au pays d’autrefois

Dans mes rêve d’enfant

Pour cueillir en tremblant

Des étoiles, des étoiles

Comme avant

Sur un nuage blanc

Comme avant

Rallumer le soleil

Être faiseur de pluie

Et faire des merveilles

L’aigle noir

Dans un bruissement d’ailes

Prit son vol, pour regagner le ciel

En vacker dag

där kanske en natt

Nära en sjö

jag somnade

När plötsligt

Verkar spränga himlen

Och kommer från ingenstans

En svart örn dyker upp

Sakta spreds hennes vingar

Sakta såg jag hur det snurrade

Nära mig

I ett sus av vingar

Som fallit från himlen

Fågeln kommer till vila

Han hade ögon i färgen som en ö

Och fjädrar i nattens färger

Till dess lysande front av tusen bränder

Den krönte fågelkungen

Hade en blå diamant

I sin näbb rörde han vid min kind

I min hand la han nacken

Det var då jag kände igen honom

Reser sig från det förflutna

Han kom tillbaka till mig

Säg fågeln

åh!

säg ta mig

Låt oss gå tillbaka till det gamla landet

I mina barndomsdrömmar

Att plocka medan du skakar

Stjärnor, stjärnor

Som förut

På ett vitt moln

Som förut

Återuppliva solen

Att vara en regnmakare

Och göra underverk

Den svarta örnen

I ett sus av vingar

Tog flyget för att återta himlen