Můj přítel odjel - Karel Zich, Zdenek Borovec, Bezinky

Muž, holé nic,

u slepých kolejnic

seděl sám, seděl sám.

Měl v očích lesk,

pane, Vás trápí stesk,

co je Vám, co je Vám?

Muž zůstal ohnut v kříži,

jako když jej tíží

hrozný sen, hrozný sen.

Pak míli za konečnou

s tváří téměř mléčnou

pravil jen:

«Můj přítel odjel,

teď jsem sám.

Můj přítel odjel,

nevím kam, nevím kam?»

Hej, ženo druha mého

nenechej ho samotného žít,

žít jenom tak.

Pocit by měl,

že mu tím odjel

poslední možný vlak.

Pro svůdnou šíji bílou

neopusť svou milou

nikdy víc, nikdy už.

Ať Tvoje láska velká

nezoufá a nelká

jak ten muž.

Můj přítel odjel, teď jsem sám.

Tvůj přítel odjel, nevím kam, nevím kam?

Můj přítel odjel, teď jsem sám.

Tvůj přítel odjel, nevím kam,

nevím kam, nevím kam?!

Man, naken ingenting

vid blindskenor

satt ensam satt ensam

Han hade glimten i ögat

sir, du har hemlängtan

vad är det för fel på dig vad är det för fel på dig

Mannen förblev böjd vid korset,

som om det tynger honom

dålig dröm dålig dröm

Sedan en mil kvar

med ett nästan mjölkaktigt ansikte

han sa bara:

"Min vän gick,

nu är jag ensam

min vän gick

Jag vet inte var, jag vet inte var?»

Hej, min kompis fru

låt honom inte leva ensam

bara leva så.

Han borde känna

att han kom undan med det

sista möjliga tåget.

För en förförisk vit hals

lämna inte din kärlek

aldrig mer, aldrig mer.

Må din kärlek vara stor

hon misströstar inte och gråter inte

som mannen

Min pojkvän gick, nu är jag ensam.

Din pojkvän gick, jag vet inte vart, jag vet inte vart?

Min pojkvän gick, nu är jag ensam.

Din vän har gått, jag vet inte vart

Jag vet inte var, jag vet inte var?!