Penzión Blues - Karel Zich

Tvoje dlaně kreslí

v samotě čtyř stěn

v té kresbě já čtu otázku

proč žiješ opuštěn

vždyť všem dívkám v očích září

dívčí svatozář

proč tobě se to nepodaří

dát jí svou tvář na oltář.

Ó, mámo, proč všechno končí co začíná

kdo to ví a zná lépe

než penzion blues a já.

Věř mi penzion blues je lepší

než pohodlí všech železnic

myslím, že každé velké nádraží

tě spolkne jako nic

a o tom jsi neměl zdání

že nádraží má velký hlad

myslel jsi, že jen skrývá tajemství

které nedají vlakům spát.

Ó, mámo, proč všechno končí co začíná

kdo to ví a zná lépe

než penzion blues a já.

Jen pan Shakespeare znal tě kdysi dávno

tvou lásku, samotu a strach

a možná, že znal i penzion

a tvé okno a na něm prach

tak rád bys mu o tom podal zprávu

tu nejkratší ze všech zpráv

jenže pošta měla dneska zavřeno

a tak mlčel telegraf.

Ó, mámo, proč všechno končí co začíná

kdo to ví a zná lépe

než penzion blues a já.

Nebyl to rozvod z tvojí viny

jestliže vina něco znamená

když na tvé židli teď sedí jiný

a nezná tvá přání ztracená

jen slyší vysílačku noci

v podpalubí svých snů

jeho žena je stále útlá v bocích

i já se za ní ohlédnu.

Ó, mámo, proč všechno končí co začíná

kdo to ví a zná lépe

než penzion blues a já.

Pak to rychle letělo z kopce

vypil bys i hvězdy, kdyby v nich byl líh

namísto syna mi obětuj skopce

tolik lidí bylo v ulicích

a žádný neznal cestu zpátky

všechno bylo naposled

a jen penzion otevřel náruč

a nabídnul ti nový svět.

Ó, mámo, proč všechno končí co začíná

kdo to ví a zná lépe

než penzion blues a já.

V něm novomanželé tiše leží

vedle v pokoji a sní

jejich svědek je namol opilý

chtěl by vážně ležet s ní

a ty, ty chtěl bys totéž

tak hrozně jim závidíš

že trháš knihu básní na kousky

a lačně ji potom jíš.

Ó, mámo, proč všechno končí co začíná

kdo to ví a zná lépe

než penzion blues a já.

Někdo po tobě hází tvá psaní první lásce

kde je vzal

jen pár listů ještě schází

ty, které jsi nenapsal

jak vzdálené galaxie

míjíme se na schodech

kdo ví jak někdo žije

když ztrácí sílu, cit i dech.

Ó, mámo, proč všechno končí co začíná

kdo to ví a zná lépe

než penzion blues a já.

Nechtěj víc než můžeš zvednout

nepospíchej, není kam

než ti začnou vlasy šednout

najdeš v uhlí drahokam

najdeš dopis v prázdné schránce

s přesnou mapou ke štěstí

je v tvém srdci jako v bance

a získáš si ho pouze lstí.

Ó, mámo, proč všechno končí co začíná

kdo to ví a zná lépe

než penzion blues a já.

Ó, mámo, proč všechno končí co začíná

kdo to ví a zná lépe

než penzion blues a já.

Dina handflator ritar

i ensamheten av fyra väggar

Jag läste frågan på den ritningen

varför bor du övergivet

trots allt lyser alla tjejers ögon

en flickgloria

varför klarar du det inte

att ge hennes ansikte på altaret.

Åh mamma, varför slutar allt vad det börjar

vem vet och vet bättre

än pensionat blues och jag.

Lita på mig pension blues är bättre

än bekvämligheten med alla järnvägar

Jag tror att varje större station

sväljer dig som ingenting

och du hade ingen aning om det

att stationen är väldigt hungrig

du trodde att han bara gömde en hemlighet

som inte låter tågen sova.

Åh mamma, varför slutar allt vad det börjar

vem vet och vet bättre

än pensionat blues och jag.

Bara Mr Shakespeare kände dig en gång i tiden

din kärlek, ensamhet och rädsla

och kanske kände han till pensionatet också

och ditt fönster och dammet på det

så du skulle vilja rapportera det till honom

det kortaste av alla meddelanden här

men posten var stängd idag

och så var telegrafen tyst.

Åh mamma, varför slutar allt vad det börjar

vem vet och vet bättre

än pensionat blues och jag.

Skilsmässan var inte ditt fel

om skuld betyder något

när någon annan sitter i din stol nu

och vet inte dina önskningar förlorade

han hör bara nattens radio

i dina drömmars håll

hans fru är fortfarande smal i höfterna

Jag ser tillbaka på henne också.

Åh mamma, varför slutar allt vad det börjar

vem vet och vet bättre

än pensionat blues och jag.

Sedan gick det snabbt utför

du skulle dricka till och med stjärnorna om det fanns alkohol i dem

ge mig en bagge istället för en son

så många människor var på gatorna

och ingen visste vägen tillbaka

allt var för sista gången

och bara gästhuset öppnade sina armar

och erbjöd dig en ny värld.

Åh mamma, varför slutar allt vad det börjar

vem vet och vet bättre

än pensionat blues och jag.

De nygifta ligger tyst i den

bredvid i rummet drömmer

deras vittne är berusat

han ville verkligen ligga med henne

och du, du skulle vilja detsamma

du avundas dem så mycket

att man river diktboken i stycken

och så äter man det hungrigt.

Åh mamma, varför slutar allt vad det börjar

vem vet och vet bättre

än pensionat blues och jag.

Någon kastar dina första kärleksuppsatser på dig

vart tog han dem

bara några få blad saknas fortfarande

de du inte skrev

som avlägsna galaxer

vi passerar varandra i trappan

vem vet hur någon lever

när han tappar styrka, känsla och andedräkt.

Åh mamma, varför slutar allt vad det börjar

vem vet och vet bättre

än pensionat blues och jag.

Be inte om mer än du kan hantera

ta dig tid, det finns ingenstans att ta vägen

innan ditt hår blir grått

du hittar en pärla i kolet

du hittar ett brev i en tom brevlåda

med en korrekt karta till lycka

det finns i ditt hjärta som en bank

och du kan bara få honom genom att lura.

Åh mamma, varför slutar allt vad det börjar

vem vet och vet bättre

än pensionat blues och jag.

Åh mamma, varför slutar allt vad det börjar

vem vet och vet bättre

än pensionat blues och jag.