Vain rakkaus - Paula Koivuniemi

Hän vaeltaa läpi kaupungin

Hän silmin pimein etsii, ei löydä vain

Kun ruumiinsa on tulessa

Hän kekäleitä kasaa syliinsä

Ja polte, joka sieluansa korventaa

Se on vain, vain rakkaus

Ja polte, joka sieluansa korventaa

Se on vain, vain rakkaus

Se on vain, vain rakkaus

Hän kuuntelee vain varjoja

Ja nälkänsä hän unelmillaan sammuttaa

Jos kaipaus on myrkkyä

Hän pimeydestä siihen sukeltaa

Ja polte, joka sieluansa korventaa

Se on vain, vain rakkaus

Ja polte, joka sieluansa korventaa

Se on vain, vain rakkaus

Se on vain, vain rakkaus

Hän tähtiyötä katselee

Ja kuulee, näkee kaiken, minkä nähdä voi

Kun hiljaisuus on erämaa

Se mykän huudon jostain parkaisee

Ja polte, joka sieluansa korventaa

Se on vain, vain rakkaus

Ja polte, joka sieluansa korventaa

Se on vain, vain rakkaus

Se on vain, vain rakkaus

Se on vain, vain rakkaus

Han vandrar genom staden

Han letar med ögonen i mörkret, han hittar bara inte

När hans kropp brinner

Han staplar kakorna i knät

Och en brännskada som skärper dess själ

Det är bara, bara kärlek

Och en brännskada som skärper dess själ

Det är bara, bara kärlek

Det är bara, bara kärlek

Han lyssnar bara på skuggorna

Och han släcker sin hunger med sina drömmar

Om längtan är gift

Han dyker ner i den från mörkret

Och en brännskada som skärper dess själ

Det är bara, bara kärlek

Och en brännskada som skärper dess själ

Det är bara, bara kärlek

Det är bara, bara kärlek

Han tittar på den stjärnklara natten

Och hör, ser allt som kan ses

När tystnaden är en vildmark

Det är ett stumt skrik efter något

Och en brännskada som skärper dess själ

Det är bara, bara kärlek

Och en brännskada som skärper dess själ

Det är bara, bara kärlek

Det är bara, bara kärlek

Det är bara, bara kärlek