Lapin kesä - Paula Koivuniemi

Lapissa kaikki kukkii nopeasti

Maa, ruoho, ohra, vaivaiskoivutkin

Tuon usein tuntenut oon raskahasti

Kun katson kansan tämän vaiheisiin

Miks meillä kaikki kaunis tahtoo kuolta

Ja suuri surkastua alhaiseen

Miks meillä niin on monta mielipuolta

Miks vähän käyttäjiä kanteleen

Miks miestä täällä kaikkialla kaatuu

Kuin heinää, miestä, toiveen tosiaan

Miest' aatteen, tunteen miestä, kaikki maatuu

Tai kesken toimiansa katkeaa

Muualla tulta säihkyy harmaahapset

Vanhoissa hehkuu hengen aurinko

Meil' ukkoina jo syntyy sylilapset

Ja nuori mies on hautaan valmis jo Ja minä itse, miksi näitä mietin?

Se merkki varhaisen on vanhuuden

Miks seuraa käskyä en veren vietin

Vaan kansain kohtaloita huokailen

On vastaus vain yksi Lapin suvi

Sit' aatellessa mieli apeutuu

On lyhyt Lapin linnunlaulu, huvi

Ja kukkain kukoistus, ja riemu muu

Mut pitkä vain on talven valta

Hetken tääl aatteet levähtää, kuin lennostaan

Kun taas ne alkaa aurinkoisen retken

Ja jättävät jo jäisen Lapin maan

Oi valkolinnut vieraat Lapin kesän

Te suuret aatteet, teitä tervehdän

Oi, tänne jääkää, tänne tehden pesän

Jos muutattekin maihin etelän

Oi oppi ottakaatte joutsenista

Ne lähtee syksyin, palaa keväisin

On meidän rannoillamme rauhallista

Ja turvaisa on rinne tunturin

Havisten halki ilman lentäkäätte

Tekoja luokaa, maita valaiskaa

Mut talven poistuneen kun täältä näätte

Mä rukoilen, ma pyydän, palatkaa

Allt blommar snabbt i Lappland

Jord, gräs, korn, till och med björk

Jag har ofta känt det, jag har känt det jobbigt

När jag tittar på människorna i detta skede

Varför vill vi att allt vackert ska dö

Och den stora atrofin till det låga

Varför har vi så många åsikter

Varför få användare klagar

Varför faller en man överallt här

Som hö, man, jag hoppas verkligen det

Idén om en man, känslan av en man, allt faller till marken

Eller så bryter den av mitt i sin handling

På andra håll flyger grå glöd från elden

Andens sol lyser i det gamla

Som vuxna har vi redan Sylichildren

Och den unge mannen är redan redo för graven Och jag själv, varför tänker jag på dessa saker?

Det där tecknet på tidigt är ålderdom

Varför följa ordern jag tog inte blod

Men jag suckar efter mitt folks öden

Det finns bara ett Lappland Suvi-svar

När du tänker på det öppnas ditt sinne

Det är en kort lappsk fågelsång, kul

Och blomningen av blommor, och resten av glädje

Men vinterns regel är lång

För en stund här vilar dina tankar, som på flyg

Medan de börjar en solig utflykt

Och de lämnar redan det isiga landet Lappland

O vita fågelgäster i Lapplands sommar

Ni stora sinnen, jag hälsar er

Åh, stanna här, gör ett bo här

Om du flyttar söderut

Åh lär av svanarna

De lämnar på hösten, återvänder på våren

Det är lugnt på våra stränder

Och säker är fjällets sluttning

Flyg genom luften i Havisten

Skapa gärningar, belys landområden

Men du kan se att vintern är borta härifrån

Jag ber dig, kom tillbaka