Scorned - Pathos

Crack apart and slip away

Reality turns grey

Impression turns to pain, transforms

Into dreams of thorns

Into dreams of thorns

The mind it feels like scorned

Fade into a blur so dim

Fate can be so grim

Grasping for a helping hand

But alone you stand

You can hear yourself say

I’m alive

Friends you lose as time goes by

Everyone stops asking why

Try to find some inner peace

Not to awake the beast

Do not awake the beast

The mind it feels like scorned

Corridors painted green, tiles on the floor

Tucked away never join reality no more

Misfit to society

Safe and sound mind is drowned

In a chemical haze

Empty eyes now your life trapped in a maze

No reliability

You can hear yourself say

I’m alive

Fade into a blur so dim

Fate can be so grim

Sprick isär och glid iväg

Verkligheten blir grå

Intryck förvandlas till smärta, förvandlas

In i drömmar om törnen

In i drömmar om törnen

Sinnet det känns som föraktat

Tona in i en suddig så dunkel

Ödet kan vara så griskt

Ta tag efter en hjälpande hand

Men ensam står du

Du kan höra dig själv säga

Jag lever

Vänner du förlorar med tiden

Alla slutar fråga varför

Försök hitta lite inre frid

Inte för att väcka odjuret

Väck inte odjuret

Sinnet det känns som föraktat

Korridorer målade gröna, kakel på golvet

Undangömda gå aldrig längre med i verkligheten

Misspassade i samhället

Ett säkert och sunt sinne drunknar

I ett kemiskt dis

Tomma ögon nu är ditt liv instängt i en labyrint

Ingen tillförlitlighet

Du kan höra dig själv säga

Jag lever

Tona in i en suddig så dunkel

Ödet kan vara så griskt