Chi sono? - Pathos

Vuoi sapere cosa sento?

Cento coltellate ogni secondo nel cervello

Ed io sto urlando nel profondo dell’abisso

Ma non sento la mia voce, qui il dolore atroce è ormai una pelle

Sembra in fondo un bene per il mondo e fisso

La foto di un bambino con lo sguardo andato

Vorrei ridarti ciò che il mondo ti ha rubato

Tu che assente ti rifugi nella musica, la penna è magica

L’inchiostro è il kintsugi alla ceramica dell’anima

Siamo parecchio strani, siamo parecchio stanchi

Stanchi di crepare per seicento euro al mese

Far campare una famiglia in questo merda di paese

Fa di me un eroe o un fuorilegge?

Cazzo ne sapete

Aripiprazolo solo per fermare tutto

Nascondere bottiglie su bottiglie, non per fare brutto

Vivere da morto con lo Xanax nella stanza

Mentre esco dal mio corpo c’ho soltanto una domanda:

Io chi sono?

Io chi sono?

A ogni trauma tiro su il cappuccio e vado non so dove come in Mr. Robot

Al mio risveglio tutto è fermo

È fuoco, è finto

Infinito loop, un fottuto labirinto

Io chi sono?

Io chi sono?

A ogni trauma tiro su il cappuccio e vado non so dove come in Mr. Robot

Al mio risveglio tutto è fermo

È fuoco, è finto

Infinito loop, un fottuto labirinto

Lasciate ogni speranza o voi che entrate nella stanza senza lacci

Istanza frammentata della luce sulla noce opaca

Dissociata fra gli inganni disegnati dagli stoici soli, eroici e vuoti

Superflares metodici e ci

Hanno strappato via l’ossigeno ma respiriamo

Han tolto il suolo sotto i piedi ma ancora balliamo

Con Pessoa seduto ai bordi del tao

Come stelle furiose nella furente calma del caos

I miei soldati stanno rannicchiati in venti metri quadri

In una casa senza quadri, con terrore, ai lati

I miei soldati hanno occhi da bambini e a differenza di voi «umani»

Hanno un cuore e calore alle mani

I miei soldati sono artisti senza riflettore

Ti mandano a casa con la stoffa o col cartone

Nell’eterna battaglia contro lo stigma e l’ignoranza

Abbiamo sette sigarette, le stelle, ma una domanda:

Io chi sono?

Io chi sono?

A ogni trauma tiro su il cappuccio e vado non so dove come in Mr. Robot

Al mio risveglio tutto è fermo

È fuoco, è finto

Infinito loop, un fottuto labirinto

Io chi sono?

Io chi sono?

A ogni trauma tiro su il cappuccio e vado non so dove come in Mr. Robot

Al mio risveglio tutto è fermo

È fuoco, è finto

Infinito loop, un fottuto labirinto

«Dio ti può aiutare.»

«ahahah, se non do retta al mio amico immaginario, perchè cazzo dovrei dar

retta al vostro?»

No, i veri matti stanno fuori dottore mi creda

Fanno l’elemosina sperando qualcuno li veda

Trattano donne come se fossero sacchi di merda

Spaccano crani di corpi inermi dentro una caserma

Orde di zombie dicon: «Vai capitano

Che se muoiono loro, in fondo, son cose che capitano»

Ho paura che i venti qui soffieranno in orario

Ma piano piano, coi sorrisi, coi bacioni, fra un piatto e l’altro

Sogno di svegliarmi come Eckhart Tolle

Un 9 maggio che distrugga quelle vitree bolle

Ed ogni debito, narcisismo oppio del popolo

Depressione Ray-Ban neri che al volto si fondono

Miliardi di pensieri che si scontrano, il suo volto

Voglio un’emozione allo sbocciare di un tramonto

Ma ho esaurito l’oceano negli occhi, buia è la landa

Ma è per loro e per te che risponderai alla domanda:

Io chi sono?

Io chi sono?

A ogni trauma tiro su il cappuccio e vado non so dove come in Mr. Robot

Al mio risveglio tutto è fermo

È fuoco, è finto

Infinito loop, un fottuto labirinto

Io chi sono?

Io chi sono?

A ogni trauma tiro su il cappuccio e vado non so dove come in Mr. Robot

Al mio risveglio tutto è fermo

È fuoco, è finto

Infinito loop, un fottuto labirinto

Io chi sono?

Io chi sono?

A ogni trauma tiro su il cappuccio e vado non so dove come in Mr. Robot

Al mio risveglio tutto è fermo

È fuoco, è finto

Infinito loop, un fottuto labirinto

Io chi sono?

Io chi sono?

A ogni trauma tiro su il cappuccio e vado non so dove come in Mr. Robot

Al mio risveglio tutto è fermo

È fuoco, è finto

Infinito loop, un fottuto labirinto

Vill du veta vad jag känner?

Hundra sticksår ​​varje sekund i hjärnan

Och jag skriker i djupet av avgrunden

Men jag hör inte min röst, här är den olidliga smärtan nu ett skinn

Det verkar i princip vara bra för världen och fixat

Fotot på ett barn med en borta blick

Jag skulle vilja ge dig tillbaka vad världen har stulit från dig

Du som är frånvarande tar din tillflykt till musiken, pennan är magisk

Bläcket är själens keramiska kintsugi

Vi är ganska konstiga, vi är ganska trötta

Trött på att gå under för sexhundra euro i månaden

Att få en familj att bo i det här taskiga landet

Gör det mig till en hjälte eller till en fredlös?

Shit du vet

Aripiprazol bara för att stoppa allt

Att gömma flaskor på flaskor, inte för att se ful ut

Levande död med Xanax i rummet

När jag lämnar min kropp har jag bara en fråga:

Jag vem är jag?

Jag vem är jag?

Med varje trauma drar jag upp huvan och går jag vet inte vart, som i Mr Robot

När jag vaknar är allt stilla

Det är eld, det är falskt

Oändlig slinga, en jävla labyrint

Jag vem är jag?

Jag vem är jag?

Vid varje trauma drar jag upp huvan och jag går jag vet inte vart som i Mr. Robot

När jag vaknar är allt stilla

Det är eld, det är falskt

Oändlig slinga, en jävla labyrint

Överge allt hopp, du som går in i rummet utan snören

Fragmenterad instans av ljus på matt valnöt

Dissocierad mellan bedrägerierna designade av de ensamma, heroiska och tomma stoikerna

Metodiska superflares och där

De tog bort syret men vi andas

De har tagit bort jorden från under foten men vi dansar fortfarande

Med Pessoa sittande på kanten av tao

Som rasande stjärnor i kaosets rasande stillhet

Mina soldater är ihophopade på tjugo kvadratmeter

I ett hus utan målningar, med skräck, på sidorna

Mina soldater har barnögon och till skillnad från er "människor"

De värmer hjärtat och händer

Mina soldater är konstnärer utan strålkastarljus

De skickar hem dig med tyg eller kartong

I den eviga kampen mot stigma och okunnighet

Vi har sju cigaretter, stjärnorna, men en fråga:

Jag vem är jag?

Jag vem är jag?

Vid varje trauma drar jag upp huvan och jag går jag vet inte vart som i Mr. Robot

När jag vaknar är allt stilla

Det är eld, det är falskt

Oändlig slinga, en jävla labyrint

Jag vem är jag?

Jag vem är jag?

Vid varje trauma drar jag upp huvan och jag går jag vet inte vart som i Mr. Robot

När jag vaknar är allt stilla

Det är eld, det är falskt

Oändlig slinga, en jävla labyrint

"Gud kan hjälpa dig."

«ahahah, om jag inte lyssnar på min imaginära vän, varför i helvete ska jag lyssna

direkt till din?»

Nej, riktigt galna människor stannar utanför, doktorn. Tro mig

De ger allmosor i hopp om att någon ser dem

De behandlar kvinnor som om de vore skitsäckar

De krossar skallen på hjälplösa kroppar inne i en barack

Horder av zombies säger: "Gå, kapten

Att om de dör, trots allt är det här saker som händer”

Jag är rädd att vindarna här kommer att blåsa i tid

Men sakta, med leenden, med stora kyssar, mellan en maträtt och en annan

Jag drömmer om att vakna som Eckhart Tolle

En 9 maj som förstör de där glasiga bubblorna

Och varenda skuld, narcissism, folkets opium

Depression Ray-Ban-svarta som smälter in i ansiktet

Miljarder tankar som kolliderar, hans ansikte

Jag vill ha en känsla när en solnedgång blommar

Men jag har utmattat havet i mina ögon, landet är mörkt

Men det är för dem och för dig som du kommer att svara på frågan:

Jag vem är jag?

Jag vem är jag?

Vid varje trauma drar jag upp huvan och jag går jag vet inte vart som i Mr. Robot

När jag vaknar är allt stilla

Det är eld, det är falskt

Oändlig slinga, en jävla labyrint

Jag vem är jag?

Jag vem är jag?

Vid varje trauma drar jag upp huvan och jag går jag vet inte vart som i Mr. Robot

När jag vaknar är allt stilla

Det är eld, det är falskt

Oändlig slinga, en jävla labyrint

Jag vem är jag?

Jag vem är jag?

Vid varje trauma drar jag upp huvan och jag går jag vet inte vart som i Mr. Robot

När jag vaknar är allt stilla

Det är eld, det är falskt

Oändlig slinga, en jävla labyrint

Jag vem är jag?

Jag vem är jag?

Vid varje trauma drar jag upp huvan och jag går jag vet inte vart som i Mr. Robot

När jag vaknar är allt stilla

Det är eld, det är falskt

Oändlig slinga, en jävla labyrint