Wo treues Wollen, redlich Streben… - Junge Dichter und Denker

Wo treues Wollen, redlich Streben

Und rechten Sinn der Rechte spürt

Das muss die Seele ihm erheben

Das hat mich jedesmal gerührt

Das Reich des Glaubens ist geendet

Zerstört die alte Herrlichkeit

Die Schönheit weinend abgewendet

So gnadenlos ist unsre Zeit

O Einfalt gut in frommen Herzen

Du züchtig schöne Gottesbraut!

Dich schlugen sie mit frechen Scherzen

Weil Dir vor ihrer Klugheit graut

Wo find’st Du nun ein Haus, vertrieben

Wo man Dir deine Wunder läßt

Das treue Tun, das schöne Lieben

Des Lebens fromm vergnüglich Fest?

Wo find’st Du Deinen alten Garten

Dein Spielzeug, wunderbares Kind

Der Sterne heil’ge Redensarten

Das Morgenroth, den frischen Wind?

Wie hat die Sonne schön geschienen!

Nun ist so alt und schwach die Zeit

Wie stehst so jung Du unter ihnen

Wie wird mein Herz mir stark und weit!

Der Dichter kann nicht mit verarmen;

Wenn alles um ihn her zerfällt

Hebt ihn ein göttliches Erbarmen

Der Dichter ist das Herz der Welt

Den blöden Willen aller Wesen

Im Irdischen des Herren Spur

Soll er durch Liebeskraft erlösen

Der schöne Liebling der Natur

D’rum hat ihm Gott das Wort gegeben

Das kühn das Dunkelste benennt

Den frommen Ernst im reichen Leben

Die Freudigkeit, die keiner kennt

Da soll er singen frei auf Erden

In Lust und Not auf Gott vertrau’n

Daß alle Herzen freier werden

Eratmend in die Klänge schau’n

Der Ehre sei er recht zum Horte

Der Schande leucht' er ins Gesicht!

Viel Wunderkraft ist in dem Worte

Das hell aus reinem Herzen bricht!

Vor Eitelkeit soll er vor allen

Streng hüten sein unschuld’ges Herz

Im Falschen nimmer sich gefallen

Um eitel Witz und blanken Scherz

Oh laßt unedle Mühe fahren

O klingelt, gleißt und spielet nicht

Mit Licht und Gnad', so ihr erfahren

Zur Sünde macht ihr das Gedicht!

Den lieben Gott laß in dir walten

Aus frischer Brust nur treulich sing'!

Was wahr in dir, wird sich gestalten

Das andre ist erbärmlich Ding.

-

Den Morgen seh' ich ferne scheinen

Die Ströme zieh’n im grünen Grund

Mir ist so wohl!

— die's ehrlich meinen

Die grüß' ich all' aus Herzensgrund!

Aus Herzensgrund!

Där trogen vilja, ärlig strävan

Och känner rätt känsla av rätt

Det måste lyfta hans själ

Det berörde mig varje gång

Trons rike har upphört

Förstör den gamla härligheten

Skönheten vände sig bort gråtande

Vår tid är så skoningslös

O enkla goda i fromma hjärtan

Du kyska, vackra Guds brud!

De slår dig med fräcka skämt

För att du fruktar deras smarthet

Var hittar du ett hus nu, vräkt

Där dina mirakel lämnas åt dig

Lojal handling, vacker kärleksfull

Livets andäktigt trevliga fest?

Var hittar du din gamla trädgård

Din leksak, underbara barn

Stjärnornas heliga ordspråk

Gryningen, den friska vinden?

Vad vackert solen sken!

Nu är tiden så gammal och svag

Hur står du så ung bland dem

Så starkt och brett mitt hjärta växer!

Poeten kan inte utarmas med honom;

När allt runt omkring honom faller sönder

En gudomlig barmhärtighet lyfter honom upp

Poeten är världens hjärta

Alla varelsers dumma vilja

I Herrens jordiska rike

Skulle han förlösa genom kärlekens kraft

Naturens vackra älskling

Det var därför Gud gav honom ordet

Det utnämner djärvt de mörkaste

Det fromma allvaret i det rika livet

Glädjen som ingen känner

Där ska han sjunga fritt på jorden

Lita på Gud i lust och behov

Att alla hjärtan blir friare

Andas djupt in i ljuden

Äran vare han rätt till skatten

Han lyser upp skammen!

Det finns mycket mirakulös kraft i ordet

Det brister ljust från ett rent hjärta!

Före fåfänga borde han framför allt

Bevaka strikt hans oskyldiga hjärta

Bli aldrig kär i fel person

Fåfängt skämt och rent skämt

O överge ovärdigt slit

O inte ringa, blänga eller leka

Med ljus och nåd, så du vet

Du gör dikten till en synd!

Låt den käre Guden regera i dig

Sjung bara troget från ett fräscht bröst!

Det som är sant i dig kommer att ta form

Det andra är patetiskt.

-

Jag ser morgonen lysa långt borta

Bäckarna drar in den gröna marken

Jag känner mig så bra!

– som menar det ärligt

Jag hälsar dem alla från djupet av mitt hjärta!

Från djupet av mitt hjärta!