Hatıra Müzesi - 90 BPM

(Hatıra müzesi üstü tozlu onca resim

Hatıra müzesi içi dolu onca resim

Hatıra müzesi karanlık ve eski)

Külliyatı devrilir bir kanlı mendilin yanımda ve tüm vesikalıklar arka fonda

kırmızıyla

Bir başka bakıyorlar sanki doğmamışlar, hiç olmamış zamanların boşluğundalar

Bana ferah bir uyku basit bir kuşku bu cansız alemin mazisinden uğultu

Unutma çocuk ruhlu bir kuruntudur düştüğüm bütün çukurların gaflet uykusu

Kör şafakta gergin, her zeminde tedirgin, bırakın hepsi gelsin iskeletim dahi

bezgin

Öfkeden geberdim ahkamları kemirdim, ihtiyar küfürlerinden jiletler giydim

Olmayacaklar oldu, oluyor olmayacaklar, en yarım kalan hesaplar galiba doğuştan

Omuzlarımı kırdım bir akşam sıkıntıdan, bana hatırlatırsınız yok oldum hiç

yoktan

(Hatıra müzesi üstü tozlu onca resim

Hatıra müzesi içi dolu onca resim

Hatıra müzesi karanlık ve eski)

Sesi yok ne yapsam da, susmuş çaldığım ıslıklar

Kirlendi hepsi zamanla.

Ne bi' ses ne de hatıra

Nefesi yok ne yapsam da, solmuş bütün fotoğraflar

Yok oldu hepsi de zamanla.

Ne bi' ses ne de hatıra

Kalbim hızla çarpar oduncu gömleğimin içinde

Duyduğumda sesini kasetlerin birinden

Dondum bütün jetonlarım bittiğinde

He bir de bu salonda seni ilk yendiğimde

Sen geçerken sahilden bi' yandan

Kuponlar biriktirirdim incecik sayfalardan

Henüz her yerde yokken bi' ekran

Süper Baba, Anap, İzel, Çelik, Ercan

Sonuçta gölgede aynı bütün görünenler

Boyuna taktığım güneş kolyen şimdi ner’de?

Zaman yok etmekle övünür hep

Sakladığın onca fotograflar acaba şimdi ner’de?

Hatıra müzesi üstü tozlu onca resim

Hayat bi' koridor kalabalık ve sesli

Artık kimsenin kan kardeşi yok

Arabanın içi karanlık ve eski

Bitti

(Hatıra müzesi üstü tozlu onca resim

Hatıra müzesi içi dolu onca resim

Hatıra müzesi karanlık ve eski)

Sesi yok ne yapsam da, susmuş çaldığım ıslıklar

Kirlendi hepsi zamanla.

Ne bi' ses ne de hatıra

Nefesi yok ne yapsam da, solmuş bütün fotoğraflar

Yok oldu hepsi de zamanla.

Ne bi' ses ne de hatıra

(Alla dammiga bilder i jubileumsmuseet

Jubileumsmuseet är fullt av bilder

Minnesmuseet är mörkt och gammalt)

En blodig näsduk ligger bredvid mig och alla huvudskotten är i bakgrunden

i rött

De ser på en annan som om de inte var födda, de är i tomrummet av tider som aldrig hänt.

Ge mig en ny sömn, ett enkelt tvivel, nynnande från det förflutna i detta livlösa rike.

Kom ihåg att det är en vanföreställning för barn, den hänsynslösa sömnen i alla gropar jag föll i.

Spänd i den blinda gryningen, rastlös på varje våning, låt allt komma, även mitt skelett

nonchalant

Jag dog av raseri, gnagde på sångerna, bar rakhyvlar från gamla förbannelser

Saker som inte kommer att hända har hänt, de kommer inte att hända, de mest ofullbordade berättelserna är förmodligen från födseln.

Jag bröt mina axlar en kväll av tristess, du påminner mig, jag har försvunnit

från ingenstans

(Alla dammiga bilder i jubileumsmuseet

Jubileumsmuseet är fullt av bilder

Minnesmuseet är mörkt och gammalt)

Oavsett vad jag gör så är visselpiporna jag spelar tysta

Allt blev smutsigt med tiden.

Varken ett ljud eller ett minne

Han andas inte, vad jag än gör, alla bilder har bleknat

Alla försvann med tiden.

Varken ett ljud eller ett minne

Mitt hjärta slår snabbt i min skogshuggarskjorta

När jag hörde din röst från ett av banden

Jag frös när alla mina mynt är borta

Och första gången jag slog dig i den här hallen

När du passerar stranden

Jag brukade samla kuponger från tunna ark

En skärm men ännu inte överallt

Superpappa, Anap, Izel, Çelik, Ercan

När allt kommer omkring, allt som visas likadant i skuggan

Var är solhalsbandet jag bar runt din hals nu?

Tiden är alltid stolt över att förstöra

Var är alla bilder du sparat nu?

Så många bilder med damm på souvenirmuseet

Livet är en korridor trångt och högljutt

Ingen har blodsbröder längre

Inredningen i bilen är mörk och gammal

Färdiga

(Alla dammiga bilder i jubileumsmuseet

Jubileumsmuseet är fullt av bilder

Minnesmuseet är mörkt och gammalt)

Oavsett vad jag gör så är visselpiporna jag spelar tysta

Allt blev smutsigt med tiden.

Varken ett ljud eller ett minne

Han andas inte, vad jag än gör, alla bilder har bleknat

Alla försvann med tiden.

Varken ett ljud eller ett minne