New Bedford (A Better Life) - The Wild

They crossed the line at midnight, on the fourth of July…

under a moonlit sky, to the Texas side… the river shined in their eyes.

They clinched each other’s hands, oh they reached the promised land

…and they held their breath as the flashlights lept over their heads.

They made their way to Massachusetts, where the sun hardly ever shines,

and they planted a seed, an American dream, inside the Bristol county line.

That seed it sprouted roots, like all things cared for it grew.

With families to support, the women went to work at that job in New Bedford.

With no papers to show, no stamps on a passport… they sewed the straps onto army

backpacks in that factory downtown.

On the day of the raid, 300 federal agents came.

With their guns drawn out and their dogs barking loud, they pushed the pregnant

women on the ground.

With helicopters and pain, they’re example it was made.

'If you come on our

dirt looking for work, this is the price you will pay.'

She said, 'please,

please, please.'Oh my family they need me.'

As they forced her on a bus,

she thought of the ones that she loved, wondering where their mother was.

A man, he is a man…

regardless of the color of his skin.

Don’t matter where he’s going or where he’s been cause who we are is within.

It’s so hard to believe in all these papers that I read,

cause all those outside plots to spill the melting pot are just fuel for a fire

burning hot.

I stood behind the barricade, by the park where the march was to start…

I see them congregate with signs that say, 'god bless the usa.'

De korsade linjen vid midnatt, den fjärde juli...

under en månbelyst himmel, till Texas-sidan... floden lyste i ögonen.

De knep varandras händer, åh, de nådde det förlovade landet

…och de höll andan när ficklamporna svepte över deras huvuden.

De tog sig till Massachusetts, där solen nästan aldrig skiner,

och de planterade ett frö, en amerikansk dröm, inom Bristols län.

Det fröet spirade rötter, som om allt som sköts om det växte.

Med familjer att försörja, gick kvinnorna till jobbet på det jobbet i New Bedford.

Utan papper att visa, inga stämplar på pass … de sydde fast remmarna på armén

ryggsäckar i den där fabriken i centrum.

Dagen för räden kom 300 federala agenter.

Med sina vapen utdragna och deras hundar skällande högt knuffade de den gravida

kvinnor på marken.

Med helikoptrar och smärta är de ett exempel på att det gjordes.

'Om du kommer på vår

smuts söker arbete, det här är priset du kommer att betala.'

Hon sa, 'snälla,

snälla, snälla. "Åh min familj de behöver mig."

När de tvingade henne på en buss,

hon tänkte på dem som hon älskade och undrade var deras mamma var.

En man, han är en man...

oavsett färgen på hans hud.

Det spelar ingen roll vart han är på väg eller var han har varit för vem vi är är inom oss.

Det är så svårt att tro på alla dessa tidningar som jag läser,

orsaka att alla de utanför tomterna spill ut smältdegeln är bara bränsle för brand

brinnande het.

Jag stod bakom barrikaden, vid parken där marschen skulle börja...

Jag ser dem samlas med skyltar som säger "gud välsigne USA."