Boulevard des rêves brisés - Mysa

Là où j’habite tu passes si vite du rêve de gamin aux galères des grands

Les nerfs à cran, si tu craques tu passes au JT derrière l'écran

Très peu d’espoir alors on squatte les squares

On s’laisse croire à une vie meilleure, entube tous les monnayeurs

Et les mauvais payeurs, si t’as le vice, nous on a le tournevis

Partage le blé en famille et n’laisse jamais un sou pour le fisc

Mode de vie dramatique, fait pas face à ma clique, c’est maladif

Ouais rien qu’des fanatiques, des armes automatiques

Si t’as des griefs, réfléchis avant d’le dire

C’est la première règle quand tu grandis dans un stand de tir

Ici on scande le pire, tous prêts à fumer l’Elysée

Quand on t’apprend d’la merde, t’as même envie d’brûler les lycées

On nous a pas à la bonne, et tu vois pas le ras-le-bol?

L'évasion d’nos parents c’est un téléviseur, une parabole

Faudrait qu’on s’barre en fuite, pourquoi ça part en cuite

Le samedi soir dans le hall, dans la merde on est au moins 48

C’qui porte la poisse c’est de passer sous l'échelle sociale

On s’tue, on s’tire dessus, et les gosses dans leur berceau chialent

Ce soir le panier à salades est encore rempli de frisés

J’habite un endroit peu prisé, boulevard des rêves brisés

J’y ai forgé mon état d’esprit et cette avenue c’est ma vie

T’aurais voulu qu’j’y crève?

j’en ai rien à foutre de ton avis

J’réside boulevard des rêves brisés, c’est pour tous les p’tits gamins bronzés

Qui grandissent sur la route, mes frères frisés

J’y ai laissé du sang sur le pavé, la vertu côtoie les dépravés

Les marques d’la vie sur le visage sont gravés

Lève ta main si t’es la risée d’ta ville, des résidences aux murs grisés

C’est triste et c’est le boulevard des rêves brisés

Suis-moi là où les lames de rasoirs t’envoient sagement t’rassoir

Là où on t’change en passoire et où les gens peuvent pas se voir

Plus on est de fous, plus on t’pille, plus on t’chie d’ssus

Pour s’défendre il y a des armes de guerres, rien à foutre du jiu-jitsu

On est high-tech comme Fujitsu, t’as parlé?

On l’a vite su

Résultat sur ton crâne il y avait le fusil d’ssus

Alors oublie les histoires et si t’es chaud désiste-toi

Déguise-toi si t’as parlé aux dés-kis

T’y verras qu’du feu, dans ma vie j’ai vu qu’du béton

Les seules plages que j’connais c’est celle de mon CD et du ghetto

Tu sais la vie est simplement c’que tu fais pour des billets

Ca s’shoote derrière un mur et la BAC s’fait déquiller

Nous on lit pas l’avenir mais on peut lire le passé sur les visages

La simple présence de kondés peut faire tache dans notre paysage

Dikave les quads, les cross passent les dos d'âne les plus hauts d’Europe

Maîtrise bien ton regard, pour pas qu’ton fion ait plu aux deux rotts

Regarde ici c’est le rap, la jeunesse n'écoute plus trop de rock

Et n’importe qui peut te quitter, ouais sache que les putes rôdent dehors

La rue n’est qu’un mirage, s’en sortir est un miracle

Tous prisonniers du rêve occidental comme en Irak

J’y ai forgé mon état d’esprit et cette avenue c’est ma vie

T’aurais voulu qu’j’y crève?

j’en ai rien à foutre de ton avis

J’réside boulevard des rêves brisés, c’est pour tous les p’tits gamins bronzés

Qui grandissent sur la route, mes frères frisés

J’y ai laissé du sang sur le pavé, la vertu côtoie les dépravés

Les marques d’la vie sur le visage sont gravés

Lève ta main si t’es la risée d’ta ville, des résidences aux murs grisés

C’est triste et c’est le boulevard des rêves brisés

Survivre est un art si tu connais pas trop Metz

T’apprendras rapidement qu’ici l’lendemain n’est pas une promesse

Capitale des drogues, ça bicrave l’homicide involontaire

J’suis l’reporter d’la rue, reste à l'écoute quand j’signe un commentaire

Ça parle et tire dans ton dos, équipe-toi d’un rétroviseur

Les stups prennent de la coke et corrompus sont les proviseurs

Ça va pas?

déstresse !

on est équipés et roule en express

Premier avertissement on t’allume a la fusée d’détresse

Comme les baveux, le corps chargé, sous héro ou LSD

Rien qu’en serrant leur main tu risques de pécho une MST

J’sais d’quoi j’parle, certains m’ont dit: «les putes, on les charme «Et combien de corps inanimés chaque année r’trouvés dans les décharges?

Ou sont passées les armes du bloc de l’Est?

Demande aux ressortissants dans les foyers qui ont fourni les blocs de Metz

Ici il y a trop peu d’mecs sains

Tu repars avec un carton d’Subutex quand t’allonges 20 euros au médecin

Regarde la France, similaire à une émission de télé-réalité

Préfère les dep au rebeu et ça chante Johnny Hallyday

Ce monde à l’envers ressemble à une descente à l’enfer

On marche sur le fil de la vie avec des sandales en fer

Ça passe ou ca casse, et si tu jacasses, oublie tes sarcasmes

On t’fracasse comme une carcasse, t’envoie dans le mur à la Jackass

C’est la VRP qui frappe à ta porte

Sous-estime pas notre arrivée dans l’biz et tout c’que c’putain d’fracas

t’apporte

Mate, j’ai la dalle et crève le gent-ar dicave, ma vie r’ssemble à rien

J’ai pas d’taf, aucun revenu, j’ai la dalle comme un somalien

Tous capable de tout, donc du pire, méprisé, viens pas m’les briser

J’habite un endroit peu prisé, boulevard des rêves brisés

J’y ai forgé mon état d’esprit et cette avenue c’est ma vie

T’aurais voulu qu’j’y crève?

j’en ai rien à foutre de ton avis

J’réside boulevard des rêves brisés, c’est pour tous les p’tits gamins bronzés

Qui grandissent sur la route, mes frères frisés

J’y ai laissé du sang sur le pavé, la vertu côtoie les dépravés

Les marques d’la vie sur le visage sont gravés

Lève ta main si t’es la risée d’ta ville, des résidences aux murs grisés

C’est triste et c’est le boulevard des rêves brisés

Där jag bor går man så fort från barns dröm till vuxna galärer

Nerverna på kanten, spricker man går man till nyheterna bakom skärmen

Väldigt lite hopp så vi sätter på huk på rutorna

Vi låter oss själva tro på ett bättre liv, skruvar ihop alla coiners

Och deadbeats, om du har skruvstädet, har vi skruvmejseln

Dela vetet med familjen och lämna aldrig en krona till skattemannen

Dramatisk livsstil, möt inte min klick, det är sjukt

Ja, inget annat än fanatiker, automatvapen

Om du har klagomål, tänk efter innan du säger det

Det är den första regeln när man växer upp på en skjutbana

Här skanderar vi det värsta, alla redo att röka Elysée

När vi lär dig skit vill du till och med bränna gymnasieskolorna

Vi var inte vid den rätta, och du ser inte det förbannade?

Våra föräldrars flykt är en tv, en parabol

Vi borde springa iväg, varför håller det på att koka

Lördag kväll i lobbyn, vi är minst 48

Det som ger otur är att passera under den sociala stegen

Vi dödar varandra, vi skjuter varandra och barnen i sin spjälsäng gråter

Ikväll är salladskorgen fortfarande full med lockigt

Jag bor på en impopulär plats, boulevard av trasiga drömmar

Jag skapade mitt sinnestillstånd där och den här vägen är mitt liv

Skulle du ha velat att jag skulle dö där?

Jag bryr mig inte om din åsikt

Jag bor på boulevarden av brutna drömmar, det är för alla små solbrända barn

Som växer upp på vägen, mina lockiga bröder

Jag lämnade blod på trottoaren, dygden möter de fördärvade

Märken av liv i ansiktet är graverade

Räck upp handen om du är till skratt i din stad, bostäder med grå väggar

Det är sorgligt och det är brutna drömmars boulevard

Följ mig där rakbladen klokt skickar dig tillbaka till din plats

Där man blir förvandlad till ett såll och folk inte kan se varandra

Ju mer vi är galna, ju mer vi plundrar dig, desto mer skiter vi på dig

För att försvara dig själv finns det krigsvapen, inget att göra med jiu-jitsu

Vi är högteknologiska som Fujitsu, nämnde du det?

Vi lärde oss snabbt

Resultat på din skalle där var pistolen ovan

Så glöm tjafset och om du heta backa

Klä upp dig om du pratade med tärningarna

Du kommer bara att se eld, i mitt liv har jag bara sett betong

De enda låtarna jag känner till är de på min CD och gettot

Du vet att livet är precis vad du gör för biljetter

Det skjuts bakom en vägg och BAC blir utslagen

Vi läser inte framtiden men vi kan läsa det förflutna i ansikten

Blotta närvaron av kondés kan färga vårt landskap

Dikave fyrhjulingarna passerar kryssen de högsta farthinderna i Europa

Kontrollera din blick väl, så att din rumpa inte behagar båda ruttnorna

Titta här är det rap, ungdomarna lyssnar inte på för mycket rock längre

Och vem som helst kan lämna dig, ja vet hur hackorna som strövar utanför

Gatan är bara en hägring, att komma ut är ett mirakel

Alla västerländska fångar drömmer som i Irak

Jag skapade mitt sinnestillstånd där och den här vägen är mitt liv

Skulle du ha velat att jag skulle dö där?

Jag bryr mig inte om din åsikt

Jag bor på boulevarden av brutna drömmar, det är för alla små solbrända barn

Som växer upp på vägen, mina lockiga bröder

Jag lämnade blod på trottoaren, dygden möter de fördärvade

Märken av liv i ansiktet är graverade

Räck upp handen om du är till skratt i din stad, bostäder med grå väggar

Det är sorgligt och det är brutna drömmars boulevard

Överlevnad är en konst om man inte känner Metz alltför väl

Du kommer snabbt att lära dig att här nästa dag inte är ett löfte

Drogernas huvudstad, den vill ha dråp

Jag är gatureportern, håll utkik när jag skriver under en kommentar

Den pratar och skjuter ryggen, skaffa en backspegel

Narkotikan tar koks och rektorerna är korrupta

Jag mår inte bra?

destress!

vi är utrustade och kör i express

Första varningen lyser vi upp dig med nödblossen

Som dreglarna, den laddade kroppen, på hjältar eller LSD

Bara genom att skaka deras hand riskerar du att få en STD

Jag vet vad jag pratar om, några har sagt till mig: "horor, vi charmar dem" Och hur många livlösa kroppar hittas på soptippar varje år?

Var har östblockets vapen tagit vägen?

Fråga medborgare i hem som tillhandahållit Metz-block

Här är det för få friska killar

Du går därifrån med en låda Subutex när du ljuger 20 euro till doktorn

Titta på Frankrike, som liknar en dokusåpa

Föredrar dep framför arab och det sjunger Johnny Hallyday

Den här upp och nervända världen känns som en nedstigning till helvetet

Vi går livets tråd med järnsandaler

Gör det eller bryt det, och om du pratar, glöm din sarkasm

Vi krossar dig som en kadaver, skickar dig in i väggen à la Jackass

Det är VRP:n som knackar på din dörr

Underskatta inte vår ankomst till biz och allt det jävla oväsen

ger dig

Kompis, jag har plattan och dör gent-ar dicave, mitt liv liknar ingenting

Jag har inget jobb, ingen inkomst, jag har plattan som en somalier

Alla kan vad som helst, så de värsta, föraktade, kom inte och bryt dem åt mig

Jag bor på en impopulär plats, boulevard av trasiga drömmar

Jag skapade mitt sinnestillstånd där och den här vägen är mitt liv

Skulle du ha velat att jag skulle dö där?

Jag bryr mig inte om din åsikt

Jag bor på boulevarden av brutna drömmar, det är för alla små solbrända barn

Som växer upp på vägen, mina lockiga bröder

Jag lämnade blod på trottoaren, dygden möter de fördärvade

Märken av liv i ansiktet är graverade

Räck upp handen om du är till skratt i din stad, bostäder med grå väggar

Det är sorgligt och det är brutna drömmars boulevard