Esa carita - Maki

Tiene la carita que yo quiero

Unos ojos tan azules como el mar

Y me mira para decirme sin palabras

Que su alma no es tan fácil de ganar

Tiene la piel como el terciopelo

Y unos labios que me muero por besar

Me enamoran sus continuos sobrevuelos

En mi vida nunca he visto nada igual

Y en el silencio de mis noches en vela

Tu piel refleja cada luna llena

Y en lo bohemio de la madrugada

Letras malditas que no dicen nada

Y esa carita va robando corazones

Y se pasea por mi calle todos los días

Le silban desde todos los balcones

Pero ella sabe que es solo mía

Y esa carita va quitando los sentidos

Cuando se acerca a la verita de mi ventana

Mis ojos son de triste regadío

Si no te miro cada mañana

Yo se que sabe que yo sé que me enamora

Y que sueña con vivir en libertad

Pero voy a convencerla con mis ojos

Que lo mío es amor sincero de verdad

Pero de repente se desmonta mi teorema

Y la incógnita no puedo desvelar

Ecuaciones de tu cuerpo que envenena

El amor no es matemáticas, ojalá

Y en el silencio de mis noche en vela

Tu piel refleja cada luna llena

Y en lo bohemio de la madrugada

Letras malditas que no dicen nada

Y esa carita va robando corazones

Y se pasea por mi calle todos los días

Le silban desde todos los balcones

Pero ella sabe que es solo mía

Y esa carita va quitando los sentidos

Cuando se acerca a la verita de mi ventana

Mis ojos son de triste regadío

Si no te miro cada mañana

Me sumerjo en un mar de dudas

Y aprendo a bucear en tu recuerdo

El alma sin tu cuerpo se desnuda

Y sigo peregrino de tus besos

¡Me marcho con más pena que gloria!

Embriagado de nostalgia y vino dulce

Y borra mis penitas en tu memoria

Me voy por donde vine… ¡No me busques!

Han har det ansikte jag vill ha

ögon blåa som havet

Och han tittar på mig för att berätta för mig utan ord

Att hans själ inte är så lätt att vinna

Han har hud som sammet

Och läppar som jag längtar efter att kyssa

Jag blir kär i deras kontinuerliga överflygningar

I mitt liv har jag aldrig sett något liknande

Och i mina sömnlösa nätters tystnad

Din hud reflekterar varje fullmåne

Och i den tidiga morgonens bohem

Förbannade bokstäver som inte säger någonting

Och det lilla ansiktet stjäl hjärtan

Och han går på min gata varje dag

De visslar från alla balkonger

Men hon vet att hon bara är min

Och det lilla ansiktet tar bort sinnena

När den närmar sig veritan på mitt fönster

Det vattnas sorgligt i ögonen

Om jag inte tittar på dig varje morgon

Jag vet att han vet att jag vet att jag blir kär

Och som drömmer om att leva i frihet

Men jag ska övertyga henne med mina ögon

Att min är sann uppriktig kärlek

Men plötsligt är mitt teorem demonterat

Och det okända kan jag inte avslöja

Ekvationer av din kropp som förgiftar

Kärlek är inte matematik, hoppas jag

Och i mina sömnlösa nätters tystnad

Din hud reflekterar varje fullmåne

Och i den tidiga morgonens bohem

Förbannade bokstäver som inte säger någonting

Och det lilla ansiktet stjäl hjärtan

Och han går på min gata varje dag

De visslar från alla balkonger

Men hon vet att hon bara är min

Och det lilla ansiktet tar bort sinnena

När den närmar sig veritan på mitt fönster

Det vattnas sorgligt i ögonen

Om jag inte tittar på dig varje morgon

Jag dyker ner i ett hav av tvivel

Och jag lär mig att dyka in i ditt minne

Själen utan din kropp är naken

Och jag är fortfarande en pilgrim av dina kyssar

Jag går därifrån med mer sorg än ära!

Berusad av nostalgi och sött vin

Och radera mina små sorger i ditt minne

Jag går dit jag kom ifrån... Leta inte efter mig!