Profugo - Solitario

La vida nunca me va a sonreír

Eso lo sé desde hace lustros

Tengo el historial lleno de porno

Y la memoria de malos recuerdos

Que alguien me explique este cuadro macabro

¿Quién ha sido el que ha osado pintarme muerto?

¿Es que acaso ya no quedan mentirosos

Pintores falsos de retratos bellos?

He vuelto a ahorcar mis penas en alcohol hoy

Para olvidar la clase de mierda que soy

Para olvidar la mierda de vida que llevo

Y ni aun así me saco el yugo del cuello

Por eso escribo

Versos que a mis ojos caen doblados

Porque se han tornado vidrio

En la embriaguez me percato de ser un genio

Escribo como ningún vivo hasta estando ciego

Que tales versos no los desvirtúe el ego

¿De qué me sirve reinar en los versos?

Si en la triste vida no soy más que un prófugo

Que huyó de la felicidad pa' no estar preso

Y atardece otro día desde la mañana

Que tales versos no los desvirtúe el ego

¿De qué me sirve reinar en los versos?

Si en la triste vida no soy más que un prófugo

Que huyó de la felicidad pa' no estar preso

Y atardece otro día desde la mañana

Con este cielo gris que hace homenaje a mi desgana

Las nubes lloran de forma descontrolada

Debieron escucharme anoche mientras recitaba

¿Y qué soy sino un cuerpo muerto

Que un viento violento y tempestuoso tambalea?

Y qué sino un tullido cuervo

Con el que un perverso temporal adverso juguetea

¿Acaso no soy yo mi caos y destrucción

Mi amigo y mi traidor

Mi enemigo consentido?

Enigma y resolución, pecado y redención

Remero de calamidades y brújula sin sentido

¿Acaso no soy yo mi peor ocaso

Un vendaje asfixiante para brazos partidos?

Una batalla interna de «yo» contra «mi»

O una declaración de guerra al mundo estando unidos

Que tales versos no los desvirtúe el ego

¿De qué me sirve reinar en los versos?

Si en la triste vida no soy más que un prófugo

Que huyó de la felicidad pa' no estar preso

Y atardece otro día desde la mañana

Que tales versos no los desvirtúe el ego

¿De qué me sirve reinar en los versos?

Si en la triste vida no soy más que un prófugo

Que huyó de la felicidad pa' no estar preso

Livet kommer aldrig att le mot mig

Det har jag vetat i årtionden

Jag har en historia full av porr

Och minnet av dåliga minnen

Någon förklara denna makabra målning för mig

Vem har varit den som har vågat måla mig död?

Är det så att det inte finns några lögnare längre

Falska målare av vackra porträtt?

Jag har hängt mina sorger i alkohol idag igen

Att glömma vad jag är för skit

Att glömma det taskiga livet jag lever

Och ändå tar jag oket av min hals

det är därför jag skriver

Verser som faller böjda för mina ögon

eftersom de har blivit till glas

I fyllan inser jag att jag är ett geni

Jag skriver som om ingen lever tills jag är blind

Må inte sådana verser förvrängas av egot

Vad hjälper det för mig att regera i verser?

Om jag i det sorgliga livet inte är något annat än en flykting

Att han flydde från lyckan för att inte bli fängslad

Och solnedgång ännu en dag sedan morgonen

Må inte sådana verser förvrängas av egot

Vad hjälper det för mig att regera i verser?

Om jag i det sorgliga livet inte är något annat än en flykting

Att han flydde från lyckan för att inte bli fängslad

Och solnedgång ännu en dag sedan morgonen

Med denna grå himmel som hyllar min motvilja

Molnen gråter okontrollerat

De måste ha hört mig igår kväll när jag reciterade

Och vad är jag annat än en död kropp

Att en våldsam och stormig vind vacklar?

Och vad annat än en förlamad korp

Med vilken en negativ tillfällig pervers spelar

Är jag inte mitt kaos och förstörelse

Min vän och min förrädare

Min bortskämda fiende?

Gåta och upplösning, synd och förlösning

olyckor och meningslös kompass

Är jag inte min värsta solnedgång

Ett kvävningsbandage för brutna armar?

En intern kamp av "mig" mot "mig"

Eller en krigsförklaring mot världen som står tillsammans

Må inte sådana verser förvrängas av egot

Vad hjälper det för mig att regera i verser?

Om jag i det sorgliga livet inte är något annat än en flykting

Att han flydde från lyckan för att inte bli fängslad

Och solnedgång ännu en dag sedan morgonen

Må inte sådana verser förvrängas av egot

Vad hjälper det för mig att regera i verser?

Om jag i det sorgliga livet inte är något annat än en flykting

Att han flydde från lyckan för att inte bli fängslad