Растворён - Середина

Солнце ушло, подарив

Теплую зеленую тень крон.

Тихий колокольчиков звон —

Ветер принес вечерний мотив.

Свежесть далекой реки,

Ландыша пьянящий лесной аромат…

Где-то ты смотришь закат…

Я в пределах

Вечных стихий

Растворен.

Песню несет соловей —

Будто бы знает детских времен мечту,

Сердца размеренный стук…

В мире немного стало добрей.

Тот, что колышет траву,

Может, задумался, а может, устал…

Странник устроил привал

В летних снах

Наяву...

Растворен...

Solen har gått, ger

Varm grön nyans av kronor.

Tysta klockor som ringer -

Vinden kom med kvällslåten.

Friskheten i en avlägsen flod

Liljekonvaljs berusande skogsdoft...

Någonstans ser man solnedgången...

Jag är inom

Eviga element

Upplöst.

Sången bärs av näktergalen -

Som om han känner barndomsdrömmar,

Hjärtats slag...

Världen har blivit lite snällare.

Den som skakar gräset

Kanske tänkte han, eller så var han trött...

Vandraren gjorde stopp

I sommardrömmar

Vakna...

Upplöst...