Vēlais Pīlādzis - Normunds Rutulis, Ance Krauze

Tā kā podziņa mākoņ' mētelī

Spoža zvaigzne mirgo augstu debesīs

Sārtā odziņa, smaids, kas izdzisīs

Guļ zem loga sniegā pīlādzis

Nav neviena vairs kam to apraudzīt

Ogas nolasīt vairs putni nelidos kailā pazarē

Vēl ir augļu daudz

Tomēr garām kamanas tam brauc

Zaros kailajos tagad gaudo vējš

Un pa vienai vien no zara sārtās ogas plēš

Vēlais pīlādzis, aizkavējies vārds

Sniegs pie tavām kājām kļuvis maigi sārts

Vai tu atceries kā mēs sēdējām

Tur zem loga siltos maija vakaros

Tagad viss ir balts, maigā sniegā tīts

Un pa vienai, pīlādžogas krīt

Tā kā podziņa mākoņ' mētelī

Vēl joprojām kāda zvaigzne augšā mirdz

Sārtā odziņa, pati pēdējā

Turies mana, lielā cerība

Som en balja i ett molns päls

En ljus stjärna blinkar högt på himlen

Den rosa räven, leendet som kommer att blekna

En äldre sover under fönstret i snön

Det finns ingen kvar att se det

Fåglar kommer inte längre att flyga till den nakna marknaden för att plocka bär

Det finns fortfarande gott om frukt

Dock passerar släden förbi

Vinden ylar i de kala grenarna nu

Och en efter en plockas de rosa bären från grenen

Sen fläder, försenat ord

Snön vid dina fötter har blivit mjukt rosa

Kommer du ihåg hur vi satt

Där under fönstret varma majkvällar

Nu är allt vitt, insvept i mjuk snö

Och en efter en faller fläderbären

Som en balja i ett molns päls

En stjärna lyser fortfarande ovanför

Rosa räven, den allra sista

Vänta, mitt stora hopp