Mauro e tiziana - Moder

Quando ho aperto gli occhi era notte tarda

Io non ricordo niente, erano gli anni ottanta

Quelli di Craxi e dell’alta finanza, sognando Manatthan

Dei fantasmi nei parchi con gli aghi alle braccia

L’Italia che vince tre a uno ai Mondiali di Spagna

L’Italia di Pertini, di Zoff, quella di Smaila

Rino Gaetano che lascia Aida senza salutarla

Bologna salta mentre suona un disco di Dalla

Era l’Italia dei tempi di abbondanza

L’Italia di «stai zitto, riempi la pancia»

La domenica Santa, Gazzetta e Fernet Branca

Il mondo cambia e la lotta di classe è al bar.

non in piazza

Mi hanno battezzato tra il mare e la campagna

Acqua benedetta tra le saline e la spiaggia

Un bambino non conosce il male, non sa dargli una faccia

Io disegno sorrisi su pezzi di carta

Mio padre lavorava e non aveva niente in tasca

Mia madre stava a casa con mia sorella in pancia

Io già volevo scappare di qua

Chissà cosa pensava mio padre alla mia età

Ma da quant'è che non guardi su

Non dovevamo vederci più

Guido senza meta con quel disco in loop

In tasca ho cinque euro e un pacchetto di Winston blu

Hai visto bene come vivo

Come posso spiegarti come scrivo

Per cambiare basterebbe un tentativo

E intanto un altro giorno è finito

E io correvo sui prati, avevo i vestiti strappati

I canditi, le giostre, i gelati, le estati nei viali

Le elementari, i dettati, Baggio e Schillaci

Imparavi a farti furbo o a nascondino contavi

In primavera in bici senza mani, d’inverno poi t’ammali

L’autunno foglie gialle dipingevano i rami

Han detto «siete tutti uguali», ma ci hanno mentito

Chi nasce senza niente in mano, chi ha il poker servito

Il primo bacio, il primo tiro al gusto di proibito

Poi mio padre è morto senza preavviso

Quel giorno lo sfondo si è fatto grigio

Di colpo ti cambia il mondo, ho salutato il porto, mi sono trasferito

Ti sei mai sentito niente?

Sai, fa un male cane

Morire per le feste il giorno di Natale

È il tuo regalo da scartare, immaginavo di volare

Mi aggrappavo al cielo e mi scordavo di tornare

In classe dicevano: «Cresci, adesso esci»

Io parlo ancora coi muri perché sanno tenere i segreti

E già, volevo scappare di qua

Chissà cosa pensava mio padre alla mia età

Io sono il figlio di Mauro e Tiziana, del loro sangue

Figli di Gastone e Verdiana, di Maria e di Walter

Quanta strada alle spalle, quanta ancora da farne

Queste sono solo storie, io amo raccontarle

Ma da quant'è che non guardi su

Non dovevamo vederci più

Guido senza meta con quel disco in loop

In tasca ho cinque euro e un pacchetto di Winston blu

Hai visto bene come vivo

Come posso spiegarti come scrivo

Per cambiare basterebbe un tentativo

E intanto un altro giorno è finito

När jag öppnade ögonen var det sent på natten

Jag kommer inte ihåg någonting, det var åttiotalet

De av Craxi och high finance, drömmer om Manhattan

Spöken i parker med nålar i famnen

Italien som vinner tre mot ett i VM i Spanien

Italien av Pertini, av Zoff, i Smaila

Rino Gaetano lämnar Aida utan att säga adjö

Bologna hoppar medan en Dalla-skiva spelas

Det var Italien i överflöd

Italien av "håll käften, fyll din mage"

Holy Sunday, Gazzetta och Fernet Branca

Världen förändras och klasskampen är vid baren.

inte på torget

De döpte mig mellan havet och landsbygden

Välsignat vatten mellan saltpannorna och stranden

Ett barn känner inte det onda, kan inte sätta ett ansikte på det

Jag ritar leenden på lappar papper

Min pappa arbetade och hade ingenting i fickan

Min mamma stannade hemma med min syster på magen

Jag ville redan fly härifrån

Vem vet vad min pappa tyckte i min ålder

Men det var länge sedan du tittade upp

Det var inte meningen att vi skulle ses längre

Jag kör planlöst med den där loopade skivan

I fickan har jag fem euro och ett paket blå Winstons

Du har väl sett hur jag lever

Hur kan jag förklara för dig hur jag skriver

Ett försök skulle vara tillräckligt för att ändra

Och under tiden är ännu en dag över

Och jag sprang över ängarna, mina kläder slets sönder

Godisarna, åkarna, glassarna, somrarna i alléerna

Grundskola, diktat, Baggio och Schillaci

Du lärde dig att bli smart eller så räknade du med kurragömma

På våren på cykeln utan händer, sedan på vintern blir du sjuk

Gula löv målade grenarna på hösten

De sa "ni är alla likadana", men de ljög för oss

Vem är född med ingenting i hand, vem har pokerservat

Den första kyssen, den första bilden med en förbjuden smak

Sedan dog min far utan förvarning

Den dagen blev bakgrunden grå

Din värld förändras plötsligt, jag sa adjö till hamnen, jag flyttade

Har du någonsin känt något?

Du vet, det gör jävligt ont

Dör för helgerna på juldagen

Det är din gåva att packa upp, jag föreställde mig att flyga

Jag höll mig fast vid himlen och glömde att komma tillbaka

I klassen sa de: "Vuxen upp, gå ut nu"

Jag pratar fortfarande med väggar eftersom de vet hur man håller hemligheter

Och ja, jag ville fly härifrån

Vem vet vad min pappa tyckte i min ålder

Jag är son till Mauro och Tiziana, av deras blod

Barn till Gastone och Verdiana, till Maria och Walter

Hur långt efter, hur mycket återstår

Det här är bara historier, jag älskar att berätta dem

Men det var länge sedan du tittade upp

Det var inte meningen att vi skulle ses längre

Jag kör planlöst med den där loopade skivan

I fickan har jag fem euro och ett paket blå Winstons

Du har väl sett hur jag lever

Hur kan jag förklara för dig hur jag skriver

Ett försök skulle vara tillräckligt för att ändra

Och under tiden är ännu en dag över