Silbervogel - Godewind

Die Nacht wirft ihre Schattennetze

Übers Land hinaus.

Überall gehen langsam

Hier im Dorf die Lichter aus.

Nur sie kann jetzt nicht schlafen,

Sie kommt einfach nicht zur Ruh´,

Denn seit er nicht mehr da ist,

Weiß sie nicht mehr was sie tut.

Vor ihrem Fenster brennt ein Lichtschein,

Tag und Nacht nur für ihn.

Er soll ihm leuchten in der Finsternis,

Zeigt ihm den Weg zu ihr zurück.

«Ich fahr hinaus», sagte er zu ihr,

«Du, ich bin bald wieder da»,

Doch das ist jetzt nur Erinnerung,

Denn es war vor einem Jahr.

Silbervogel, flieg hinaus in die Ferne!

Nimm die Sehnsucht himmelwärts zu den Sternen!

Fang den Augenblick dort ein,

Lass es so wie früher sein!

Sie würd' so gerne mit ihm ziehen,

Aus ihrem Traum entfliehen.

Sie lebt ihr Leben so gut sie’s kann,

Doch irgendwas fehlt in ihr.

Sie schreibt ihm jeden Tag einen Brief

Und schickt ihn hinaus aufs Meer.

Einmal nur, das wünscht ich ihr,

Fänd' sie ihr kleines Glück,

Doch das Leben, das geht weiter

Und es kommt kein Tag zurück.

Silbervogel, flieg hinauf zu den Sternen!

Grüß mir Sonne, Wind und Meer in der Ferne!

Breite deine Flügel aus

Und flieg' aufs weite Meer hinaus.

Sie würd so gerne mit Dir zieh’n,

Aus ihrem Traum entflieh`n.

Silbervogel, flieg hinaus in die Ferne!

Nimm die Sehnsucht himmelwärts zu den Sternen!

Fang den Augenblick dort ein,

Lass es so wie früher sein!

Lass es doch noch mal gescheh’n,

Dass sie sich wiederseh’n.

Natten kastar sina skuggnät

utanför landet.

Gå långsamt överallt

Här i byn släcks ljuset.

Bara hon kan inte sova nu

Hon kan bara inte vila

För sedan han är borta,

Hon vet inte vad hon gör längre.

Ett ljus lyser framför hennes fönster,

Dag och natt bara för honom.

Det ska ge honom ljus i mörkret,

Visa honom vägen tillbaka till henne.

"Jag går ut," sa han till henne,

"Du, jag kommer snart tillbaka",

Men nu är det bara ett minne

För det var ett år sedan.

Silverfågel, flyg långt bort!

Ta längtan mot himlen till stjärnorna!

fånga ögonblicket där

Låt det vara som det brukade vara!

Hon skulle älska att följa med honom

Fly från hennes dröm.

Hon lever sitt liv så gott hon kan

Men något saknas i henne.

Hon skriver ett brev till honom varje dag

Och skicka ut honom till havet.

Bara en gång, det är vad jag önskar henne

Om hon finner sin lilla lycka

Men livet går vidare

Och det går inte en dag tillbaka.

Silverbird, flyg upp till stjärnorna!

Säg hej till solen, vinden och havet i fjärran!

Fäll ut dina vingar

Och flyga ut till havet.

Hon skulle älska att flytta med dig

Fly från hennes dröm.

Silverfågel, flyg långt bort!

Ta längtan mot himlen till stjärnorna!

fånga ögonblicket där

Låt det vara som det brukade vara!

Låt det hända igen

Att de träffas igen.