Poesia (1967) - Don Backy

Io che non ho, che non ho mai creduto nell’amore

E a niente che facesse batter forte forte il cuore

Adesso che anch’io ho provato un poco di dolore

M’accorgo che la vita è poesia se c'è l’amor

Io credo che nel buio più profondo una candela brillerà

E vivo perché voglio bene al mondo e a tutto quello che mi dà

Al vento che muove le foglie, al pianto di un bimbo

E alla poesia che canta il mare

Io credo all’amore per te, all’amore per te

Io credo che di sopra all’uragano, un’ombra bianca ci sarà

E il sole faccia splendere ogni giorno per la mia felicità

Al vento che bacia le spiagge, al chiaro di luna

Adesso credo mentre in me

È nato l’amore per te, l’amore per te

È nato l’amore per te, l’amore per te

Per te

Jag som inte har, som aldrig har trott på kärlek

Och till ingenting som fick hjärtat att slå

Nu när jag också har känt lite smärta

Jag inser att livet är poesi om det finns kärlek

Jag tror att i det djupaste mörker kommer ett ljus att lysa

Och jag lever för att jag älskar världen och allt den ger mig

Till vinden som flyttar löven, till ett barns gråt

Och till poesin som havet sjunger

Jag tror på kärlek till dig, på kärlek till dig

Jag tror att det kommer att finnas en vit skugga ovanför orkanen

Och låt solen skina varje dag för min lycka

I vinden som kysser stränderna, i månskenet

Nu tror jag på mig

Kärlek till dig föddes, kärlek till dig

Kärlek till dig föddes, kärlek till dig

Till dig