A Whiter Shade Of Pale - Rosa Maria

We skipped the light fandango

Turned cartwheels 'cross the floor

I was feeling kinda seasick

But the crowd called out for more

The room was humming harder

As the ceiling flew away

When we called out for another drink

The waiter brought a tray

And so it was that later

As the miller told his tale

That her face, at first just ghostly

Turned a whiter shade of pale

She said, 'There is no reason

And the truth is plain to see.'

But I wandered through my playing cards

And would not let her be

One of sixteen vestal virgins

Who were leaving for the coast

And although my eyes were open

They might have just as well've been closed

She said, 'I'm home on shore leave,'

Though in truth we were at sea

So I took her by the looking glass

And forced her to agree

Saying, 'You must be the mermaid

Who took Neptune for a ride.'

But she smiled at me so sadly

That my anger straightway died

If music be the food of love

Then laughter is its queen

And likewise if behind is in front

Then dirt in truth is clean

My mouth by then like cardboard

Seemed to slip straight through my head

So we crash-dived straightway quickly

And attacked the ocean bed

Vi hoppade över den lätta fandangon

Vridna vagnhjul går över golvet

Jag kände mig lite sjösjuk

Men publiken ropade efter mer

Rummet surrade hårdare

När taket flög iväg

När vi ropade efter en drink till

Kyparen tog med sig en bricka

Och så blev det senare

Som mjölnaren berättade sin berättelse

Att hennes ansikte, först bara spöklikt

Blev en vitare nyans av blek

Hon sa: 'Det finns ingen anledning

Och sanningen är klar att se.

Men jag vandrade genom mina spelkort

Och ville inte låta henne vara

En av sexton vestala jungfrur

Som skulle åka till kusten

Och även om mina ögon var öppna

De kan lika gärna ha stängts

Hon sa: 'Jag är hemma på landlov,'

Fast i sanning var vi till sjöss

Så jag tog henne i glasögonen

Och tvingade henne att hålla med

Att säga, 'Du måste vara sjöjungfrun

Vem tog Neptunus på en tur.

Men hon log mot mig så sorgset

Att min ilska direkt dog

Om musik är kärlekens mat

Då är skrattet dess drottning

Och likaså om bakom är framför

Då är smutsen i sanning ren

Min mun då som kartong

Verkade glida rakt igenom mitt huvud

Så vi kraschdyk direkt snabbt

Och attackerade havsbotten