Megalopolis - Rein

Non si spara sui disertori

Nati in borghi dimenticati

Dove sfuggono alle loro coscienze

E dormono sotto le stelle

Qualche volta ridono, quando non hanno paura

E adesso in fondo alle luci del viale

La polizia spegne gli ultimi fuochi

Nelle notti al fosforo bianco

In cui bruciamo le ambizioni migliori

Per gli ipocriti che al mattino, contano i caduti

Oltre il consumo, che ci consuma gli occhi

Oltre la pioggia che ci batte nel petto

Finché cadremo come cade la neve

Precipitando dolcemente controvento

E cantando in silenzio

Torneremo alla terra

Non si spara sui nostri visi puliti

Incastonati nel traffico di Roma

Che cercano un poco di cielo

Tra le antenne fiorite sui prati

Fino alla luce dell’alba, che comunque verrà

Oltre il consumo, che ci consuma gli occhi

Oltre la pioggia che ci batte nel petto

Finché cadremo come cade la neve

Precipitando dolcemente controvento

E cantando in silenzio

Torneremo alla terra

E a pochi passi dalla frontiera

Con centomila chilometri sul cuore

Ci infileremo nei letti di provincia

Come gli uccelli che cercano di emigrare

Ma con ricordi leggeri

Fatti per non tornare

Oltre il consumo, che ci consuma gli occhi

Oltre la pioggia che ci batte nel petto

Finché cadremo come cade la neve

Precipitando dolcemente controvento

E cantando in silenzio

Torneremo alla terra

Du skjuter inte på desertörer

Född i glömda byar

Där de flyr sina samveten

Och de sover under stjärnorna

Ibland skrattar de när de inte är rädda

Och nu i slutet av allén lyser

Polisen släckte de sista bränderna

På vita fosfornätter

Där vi bränner de bästa ambitionerna

För hycklarna som på morgonen räknar de fallna

Bortom konsumtion, som tär på våra ögon

Bortom regnet som slår i våra bröst

Tills vi faller som snö faller

Rulla försiktigt mot vinden

Och sjunger i tysthet

Vi kommer att återvända till landet

Du skjuter inte i våra rena ansikten

Inbäddat i trafiken i Rom

Letar du efter lite av himlen

Bland de blommiga antennerna på ängarna

Tills gryningens ljus, som kommer ändå

Bortom konsumtion, som tär på våra ögon

Bortom regnet som slår i våra bröst

Tills vi faller som snö faller

Rulla försiktigt mot vinden

Och sjunger i tysthet

Vi kommer att återvända till landet

Och bara några steg från gränsen

Med hundra tusen kilometer på hjärtat

Vi kommer in i provinsernas sängar

Som fåglar som försöker emigrera

Men med lätta minnen

Kom inte tillbaka

Bortom konsumtion, som tär på våra ögon

Bortom regnet som slår i våra bröst

Tills vi faller som snö faller

Rulla försiktigt mot vinden

Och sjunger i tysthet

Vi kommer att återvända till landet