Il Postino - Pacifico

Il postino di primo mattino, la sdraio

Essendo febbraio, riposa

Aspettando una nuova occasione

(se mai ci sarà…)

Il portiere.

Da sempre severo censore

Soppesa la busta, l’annusa

Riconosce l’odore e mi squadra

Con severità

RIT

Come stai?

Come sta passando questo inverno freddo senza me?

Hai sofferto fino a perdere il colore?

Come stai?

Come hai fatto a non capire che non vivi senza me

Più difficile aspettarti che volerti perdonare

Il vicino da mesi aspetta un bambino

L’attesa lo ha reso gentile

La mia bici in cortile

Da adesso non disturba più

La tua mano reggendo la penna tremava

(incerto il tuo tratto), l’antenna

Ricoperta di neve si inclina, ma resisterà

RIT

Come stai?

Come sta passando questo inverno freddo senza me?

Hai scoperto quanto brucia un colpo al cuore?

Come stai?

Come hai fatto a non capire che non vivi senza me

Più difficile aspettarti che volerti accarezzare

Il postino, temuto cecchino assassino

Infuria bufera di neve

La tua lettera breve presenta poche novità

«Mi dispiace di averti ferito

Son certa che mi hai perdonato

Ricorda: chi ti ha amato una volta

Per sempre ti accompagnerà»

RIT

Come stai?

Sta passando un altro lungo e freddo inverno senza te

L’equilibrio è complicato se non porti più catene…

Den tidiga morgonbrevbäraren, solstolen

Att vara februari, vila

Väntar på ett nytt tillfälle

(om det någonsin kommer att finnas...)

Målvakten.

Alltid hård censor

Han väger kuvertet, sniffar på det

Han känner igen lukten och söker upp mig

Med allvar

RÖTA

Hur mår du?

Hur går den här kalla vintern utan mig?

Lidde du tills du tappade färgen?

Hur mår du?

Hur förstod du inte att du inte kan leva utan mig

Det är svårare att förvänta sig än att vilja förlåta dig

Grannen har väntat ett barn i månader

Att vänta gjorde honom snäll

Min cykel på gården

Från och med nu stör det dig inte längre

Din hand som höll pennan darrade

(osäker ditt slag), antennen

Täckt av snö lämnar den men kommer att göra motstånd

RÖTA

Hur mår du?

Hur går den här kalla vintern utan mig?

Har du tagit reda på hur mycket ett hjärtslag bränner?

Hur mår du?

Hur förstod du inte att du inte kan leva utan mig

Det är svårare att vänta på dig än att vilja klappa dig

Brevbäraren, en fruktad prickskyttmördare

En snöstorm rasar

Ditt korta brev innehåller några nya funktioner

"Jag är ledsen att jag sårade dig

Jag är säker på att du har förlåtit mig

Kom ihåg: vem har älskat dig en gång

Den kommer att vara med dig för alltid"

RÖTA

Hur mår du?

Han går igenom ännu en lång och kall vinter utan dig

Balansen är komplicerad om du inte längre bär kedjor...