Vientulība - Nora Bumbiere

Vientulība nav tur, kur esmu viena ar sevi

Tur tikai klusums glaužas klāt kā viltīgs lūsis

Paslēpis nagus mīkstajās ķepās

Ja nekaitina, lūsis neskrāpē

Ja nekaitina, lūsis neskrāpē

Vientulība iznāk pa kādām durvīm

Aiz kurām nozuda cilvēks, kurš mani nepamanīja

Aiz savas ēnas toties mani pamanīja vientulība

Pienāca blakus, cieši blakus — vientulība

Apkārt murd iela kā zivju pilns tīkls okeāna bangās

Cilvēku desmiti, simti un tūkstoši

Nāk pretī, iet garām

Nāk pretī, iet garām

Atskan kāds sveiciens, pazib kāds smaids

Bet no manis ne soli neatiet

Vientulība, vientulība

Kura iznāca pa durvīm

Aiz kurām nozuda cilvēks

Vientulība

Tur mani ciet ar aukstu roku

Skatās manī ar aukstām acīm

Elpo man virsū aukstu dvašu

Smej savus smieklus

Raud aukstas asaras

Vientulība nav tur, kur esmu viena ar sevi

Tur tikai klusums glaužas klāt kā viltīgs lūsis

Paslēpis nagus mīkstajās ķepās

Ja nekaitina, lūsis neskrāpē

Ja nekaitina, lūsis neskrāpē

Vientulība iznāk pa kādām durvīm

Aiz kurām nozuda cilvēks, kurš mani nepamanīja

Aiz savas ēnas toties mani pamanīja vientulība

Pienāca blakus, cieši blakus — vientulība

Ja tu zinātu, cik vientulība auksta

Tu atvērtu man savas durvis

Un uzvārītu man karstu aveņu tēju

Ensamhet är inte där jag är ensam

Där smyger bara tystnaden som ett slug lodjur

Gömde sina naglar i sina mjuka tassar

Om det inte irriterar sig, repar sig inte lodjuret

Om det inte irriterar sig, repar sig inte lodjuret

Ensamheten kommer ut genom någon dörr

Bakom vilken försvann en person som inte lade märke till mig

Men ensamheten lade märke till mig bakom min skugga

Det kom nära, nära - ensamhet

Gatan dunkar runt som ett nät fullt av fiskar i havets vågor

Dussintals, hundratals och tusentals människor

Kommer mot, går förbi

Kommer mot, går förbi

En hälsning hörs, ett leende blinkar

Men ta inte ett steg ifrån mig

Ensamhet, ensamhet

Som kom ut genom dörren

Bakom vilken en person försvann

Ensamhet

Där blev jag slagen med en kall hand

Tittar på mig med kalla ögon

Andas ett kallt andetag på mig

Skratta ditt skratt

Gråt kalla tårar

Ensamhet är inte där jag är ensam

Där smyger bara tystnaden som ett slug lodjur

Gömde sina naglar i sina mjuka tassar

Om det inte irriterar sig, repar sig inte lodjuret

Om det inte irriterar sig, repar sig inte lodjuret

Ensamheten kommer ut genom någon dörr

Bakom vilken försvann en person som inte lade märke till mig

Men ensamheten lade märke till mig bakom min skugga

Det kom nära, nära - ensamhet

Om du visste hur kall ensamhet är

Du skulle öppna din dörr för mig

Och gör mig varmt hallonte