Satīties, sapīties - Ivo Fomins

Satīties, sapīties

Un pēc tam atzīties

Nav vairs kur paglābties

Nav par ko izlikties

Sākums vai nobeigums

Sāpes vai pārsteigums

Kas gan tur bija starp mums

Kāds bija jautājums

Un es saku sev vēl neaizej vēl

Nesāpēs vēl

Bet tiklīdz es apstāšos

Es pakļaušos

Kā gribētu

Lai savas domas iestudētu

Es pats

Atļauties nobīties

Nozagt un aizlaisties

Kabatām piebāztām

Sirdīm un lamatām

Rokas uz acīm un

Neredzēt, nezināt

Tāds nu ir iznākums

Laiks varbūt piedos mums

Att vrida, att trassla

Och sedan bekänna

Det finns ingenstans att fly

Det finns inget att låtsas om

Början eller slut

Smärta eller överraskning

Vad var det mellan oss

Vad var frågan

Och jag säger till mig själv att inte gå ännu

Det kommer inte att göra ont än

Men så fort jag slutar

Jag kommer att lyda

Som jag skulle vilja

Att iscensätta dina tankar

Ensam

Tillåt dig själv att bli rädd

Stjäla och spring

Fickor fyllda

För hjärtan och fällor

Händerna på ögonen och

Ser inte, vet inte

Detta är resultatet

Kanske tiden kommer att förlåta oss