Sola I Desember - Halvdan Sivertsen

Rett før jul, æ raste rundt

Det va surt j Oslo, byen va en nervebunt

Det va trangt og tett

Og det e' kke lett

Under sola i desember

Og som sola i desember

Hadd' æ ingen tid å miste

Æ sku hjem å feire jul i ro og fred

Og som sola i desember

Sang æ på det siste

Verset, før æ kunne komme mæ avsted

På ei trapp, der fikk æ se

Ei gammel dame med en bag, ho hadde satt sæ ned

Bagen slitt og grå

Dama likeså

Under sola i desember

Og som sola i desember hadde ho sett bedre tia

Så æ gikk forbi som alle andre gjor'

Men som sola i desember kom ho lavt og inn fra sia

Mens ho stansa mæ med navnet tell mi mor

Og ho ba mæ hjem på kaffe, men ho så æ sto og rodde

Så ho slo det bort og ba mæ hils mot nord

Og ho pekte dit kor ho og hennes elsker engang bodde

ho sa: Der kor æ og minnan enda bor

Og som sola i desember va ho vekk i samme stunda

Ei venninne av ho mamma uten navn

Førr æ ville ikke vite, ikke se, æ ville unna

Hennes fattigdom og hennes sorg og savn

Æ va gla' da ho for

Og æ stressa ned mens flyet to mæ opp mot nord

Strax innan jul sprang jag runt

Det var sorgligt i Oslo, staden var ett nervknippe

Det var trångt och tätt

Och det är inte lätt

Under solen i december

Och som solen i december

Hade ingen tid att förlora

Kom hem för att fira jul i lugn och ro

Och som solen i december

Sjöng æ på den sista

Versen, innan jag kunde gå

På en trappa, där kunde jag se

En gammal dam med en väska, hon hade satt sig

Väska sliten och grå

Damen likaså

Under solen i december

Och som solen i december hade hon sett bättre tio

Så jag gick förbi som alla andra gör'

Men som solen i december kom hon lågt och kom in från havet

Medan hon stoppade mig med namnet berätta min mamma

Och hon bad mig hem på kaffe, men hon såg mig stå och ro

Så hon lade undan den och sa hej norrut

Och hon pekade på var hon och hennes älskare en gång bodde

hon sa: Där bor kor æ och minnan ännu

Och som solen i december var han borta samtidigt

En icke namngiven vän till sin mamma

Förut ville jag inte veta, jag ville inte se, jag ville bort

Hennes fattigdom och hennes sorg och längtan

Æ va gla' da ho for

Och jag saktade ner medan planet gick norrut