Tomb - Golem

Huge and menacing you lie ahead

No path you did reveal to me

And fate drives me to your peak

Where my doom shall be concealed

(lead — Hilbert)

Darkness hides your traps

And unnumbered cliffs wait

To be my icy tombstones

Hidden, when at last I failed

(lead — Mai)

The hopeful morning far away

A misty moon betrays my yearn

Harsh frost benumbs my limbs

As weakness fills my universe

All my effort, fruitless and cursed

While the tearless heavens burst

Thus crushed to the snowy ground

And in a last vision I am drowned

My chest’s corroding, the white’s bloodstained

The rotten life-stream escapes from my flesh

And having innocence denied the pain amplifies

That the sweet taste of suffering won’t be soiled

(lead — Hilbert)

A bloodily devoured corpse I’ll be soon

Unremembered through this silent tune

A carnal manifest against salvation

Locked in a black hole of damnation

Stor och hotfull du ligger framför dig

Du avslöjade ingen väg för mig

Och ödet driver mig till din topp

Där min undergång ska döljas

(lead — Hilbert)

Mörkret döljer dina fällor

Och onumrerade klippor väntar

Att vara mina iskalla gravstenar

Dolt, när jag äntligen misslyckades

(lead — Mai)

Den hoppfulla morgonen långt borta

En dimmig måne förråder min längtan

Hård frost bedövar mina lemmar

Som svaghet fyller mitt universum

All min ansträngning, fruktlös och förbannad

Medan den tårlösa himlen brister

Sålunda krossad till den snöiga marken

Och i en sista syn drunknas jag

Mitt bröst fräter, det vita är blodfläckat

Den ruttna livsströmmen flyr från mitt kött

Och att ha oskuld förnekat smärtan förstärks

Att den söta smaken av lidande inte blir smutsig

(lead — Hilbert)

Jag är ett blodigt uppslukt lik snart

Minns inte genom denna tysta låt

Ett köttsligt manifest mot frälsning

Inlåst i ett svart hål av fördömelse