Då e leita - Staut

Ser det no, borde sett det før

Va så greit å gå utta bør

Det e som sole gjekk ned i sør

Når e møte e attlest dør

Gjer det no, skulle gjort de då

Rusla dit, som e ørka gå

Skulle hauste, men ikkje så

E slo me te ro, i e røys med stein

Og sa det va gull alt som glitra og skein

Tok ein veg, som va altfor bein

Då e leita

Ville drikke men vakje tyst

Låg i front men kom alder fyst

Sat i ro, sku’kkje si eit knyst

E kunne men, fan’kje lyst

E så greit å gå utta bør

Ser at sole, kjem opp som før

Når e møte ei attlest dør

E slo me te ro, i e røys med stein

Og sa det va gull alt som glitra og skein

Tok ein veg, som va altfor bein

Då e leita

Ser den nu, borde ha sett den förut

Det är så skönt att gå ut

Det är som att solen gick ner i söder

När mötet dör

Om de gör det nu, borde de ha gjort det då

Strosa dit, som en ökenvandring

Det var meningen att det skulle falla, men inte så

E slo me te ro, dvs. hög med sten

Och då var allt som glittrade och lyste guld

Tog en väg som var för rak

Titta sedan

Ville dricka men väldigt tyst

Var längst fram men åldern kom snabbt

Satt i fred, sku'kkje säga en knut

Jag kunde, men jag ville inte

Det är så skönt att gå ut

När du ser solen, kom upp som tidigare

När e meet ei attles dör

E slo me te ro, dvs. hög med sten

Och då var allt som glittrade och lyste guld

Tog en väg som var för rak

Titta sedan