Hoa Mắc Cỡ - SINO

Ver 1

Em trở về nơi xưa cơn mưa đầu mùa đã tạnh

Vùng quê yên bình năm ấy…giờ thì đã ko còn anh

Có cơn gió thổi qua… thêm cho đời e chúc lạnh

Vì nơi đây xơ xát…chỉ còn lại mái nhà tranh

Nếu như ko rời quê.giờ mình đã là 1 đôi

Nếu như em ở lại.mái tranh mình bình yên rồi

Hoa tím ơi buồn ai… hoa tím trôi về cuối trời

Củng vì sài gòn hoa lệ…em đi ko nói nửa lời

Năm tháng đó anh buồn.thường ra ngồi ở bên sông

Sau ko chờ ko đợi bỏ anh đi lấy ck

Khoát lên mình áo gấm.trên tay cầm bó bông

Chiều mưa trời tháng 7… ai thấu cho nổi lòng

Ngày em đi nơi này trời bão giông

Nước cuốn con thuyền hoa đưa em, về nơi bên hồng

Anh nghỉ đời em hạnh phúc…nên đã ko còn ngóng trông

Bỏ lại lục bình hoa tím…anh…bỏ quê rời bến sông

Hook

Dòng đời ơi thuyền đưa em trở về lại bến xưa

Nhưng chàng nông dân đó…ko còn ở vùng quê nửa

Ko còn ngồi cùng em… nhớm …bên bếp than đỏ lửa

Chàng trai quê…nặng tình…đã bỏ đi 1 chiều mưa

Dòng đời ơi thuyền đưa em trở về lại bến xưa

Nhưng chàng nông dân đó…ko còn ở vùng quê nửa

Ko còn ngồi cùng em… nhớm …bên bếp than đỏ lửa

Chàng trai quê…nặng tình…đã bỏ đi 1 chiều mưa

Ver 2

Đôi mắt buồn ngẩn lệ.thương rau đắng mọc sau hè

Còn đâu đêm trăng sáng…anh ngồi hát em nghe

Bài ca vọng cổ buồn…tiếng thạch sùng kêu.não ruột

Tiềng hò ai ngân lên …khiến cõi lòng em đau buốt

Hạnh phúc mơ.

đời em bị tan vỡ

Ko tìm dc mảnh đất hứa nơi sg nặng nợ

Giấc mộng đẹp của em khép lại như hoa mắc cở

Cuộc sống mà em luôn hằng mong… giờ ko còn như trong mơ

Bơ vơ mái tranh nghèo…có tiếng mẹ ru ầu ơi

Anh thương thời con gái.khóc cho 1 cuộc tình lở

Anh buồn cho đời mình… có căn trồi lá đơn sơ

Em ko dám… đánh đổi với anh… vì chử nghèo …nên em sợ

Giờ thì duyên mình lở.anh củng ko còn nơi đây

Em về trong nước mắt…im lặng giử trời gió mây

Lòng lặng nhìn đau xót…thương cho bờ sông nhánh cây

Ở vùng quê yên bình năm ấy…em về cùng nổi đau này

Hook

Dòng đời ơi thuyền đưa em trở về lại bến xưa

Nhưng chàng nông dân đó…ko còn ở vùng quê nửa

Ko còn ngồi cùng em… nhớm …bên bếp than đỏ lửa

Chàng trai quê…nặng tình…đã bỏ đi 1 chiều mưa

Dòng đời ơi thuyền đưa em trở về lại bến xưa

Nhưng chàng nông dân đó…ko còn ở vùng quê nửa

Ko còn ngồi cùng em… nhớm …bên bếp than đỏ lửa

Chàng trai quê…nặng tình…đã bỏ đi 1 chiều mưa

Ver 1

Jag återvänder till platsen där säsongens första regn har upphört

Den fridfulla landsbygden det året... nu har du inte längre

Det blåser en vind... mer för ditt liv, lycka till

Eftersom den här platsen är sjaskig... finns bara halmtak kvar

Om jag inte hade lämnat min hemstad skulle jag vara ett par nu

Blir jag kvar är mitt halmtak ifred

Lila blommor är sorgliga... lila blommor driver till himlens ände

Också på grund av det magnifika Saigon... Jag gick därifrån utan att säga ett ord

Under de åren var han ledsen. Han satt ofta vid floden

Vänta då inte, vänta inte, låt mig gå och hämta ck

Ta på dig en brokadskjorta, i handen håller hon ett gäng bomull

Regnig eftermiddag i juli... vem kan inte förstå

Dagen jag gick hit var det stormigt

Vattnet svepte över blomsterbåten för att ta mig till den rosa sidan

Du lämnade mitt liv lycklig...så jag slutade se fram emot det

Han lämnade hyacinter av lila blommor efter sig... han... lämnade sin hemstad och lämnade flodstranden

Krok

Livets linje, båten tar mig tillbaka till den gamla kajen

Men den bonden... är inte längre på landet

Sitter inte längre med mig... mhm...vid den brinnande kolkaminen

Pojken från landsbygden...han var kär... gick bort en regnig eftermiddag

Livets linje, båten tar mig tillbaka till den gamla kajen

Men den bonden... är inte längre på landet

Sitter inte längre med mig... mhm...vid den brinnande kolkaminen

Pojken från landsbygden...han var kär... gick bort en regnig eftermiddag

Ver 2

Ledsna ögon fyllda av tårar. älskar bittra grönsaker som växer efter sommaren

Var är den månbelysta natten...Jag sitter och sjunger dig lyssna

Den gamla sången är sorglig... ljudet av geckos rop

Psalmerna går upp... gör ont i hjärtat

Lycklig dröm.

Mitt liv är trasigt

Hittar inte det förlovade landet där sg är hårt skuldsatt

Din vackra dröm stängs som en blomma av skam

Det liv jag alltid har velat... är inte längre detsamma som min dröm

Hjälplösa, stackars halmtak... min mammas röst vaggar mig

Jag älskar min flicktid, gråter efter en kärleksaffär

Jag är ledsen för mitt liv... har en enkel lövfällning

Jag vågar inte... handla med dig... för att jag är fattig...så jag är rädd

Nu är mitt öde borta, jag är inte längre här

Jag kom tillbaka i tårar ... tyst i vinden och molnen

Hjärtat tittar tyst på smärtan... tycker synd om flodstrandens grenar

På den fridfulla landsbygden det året... kom jag tillbaka med denna smärta

Krok

Livets linje, båten tar mig tillbaka till den gamla kajen

Men den bonden... är inte längre på landet

Sitter inte längre med mig... mhm...vid den brinnande kolkaminen

Pojken från landsbygden...han var kär... gick bort en regnig eftermiddag

Livets linje, båten tar mig tillbaka till den gamla kajen

Men den bonden... är inte längre på landet

Sitter inte längre med mig... mhm...vid den brinnande kolkaminen

Pojken från landsbygden...han var kär... gick bort en regnig eftermiddag