Rappelle-leur - Nor

On voit les choses en gros, exploite c’que nous maîtrisons

Derrière ces quelques mots se cacheront vos opinions

J’voulais porter la couronne quitte à bouffer la fève

Mais l’horloge tourne comme sur la poitrine de Flavor Flav

Me demande plus d'être patient dans la descente

On vieillit comme tous ces magazines dans les salles d’attente

Quand je laisse place aux remords, c’est dead

J’entendais déjà la voix de mes gosses à l’arrière de la Mercedes

Je ne supporte plus la moyenne, j’veux m’gaver

Quitte à blanchir mon oseille dans une machine à laver

En attendant, j’fais la fête, j’me branle, j’patine

C’est dur de ne pas perdre tête dans le pays de la guillotine

Yovo, rappelle leur à tous qu’on va mourir

Moi j’donnerais tout pour un sourire

Yovo, rappelle leur à tous qu’on va mourir, mourir, mourir

Yovo, rappelle leur à tous qu’on va mourir

Moi j’donnerais tout pour un sourire

Yovo, rappelle leur à tous qu’on va mourir, mourir, mourir

Yovo, tu te préoccupes plus de ton tissage que du CV

C’est la guerre des images à la télé

Dans la détresse faut tendre l’oreille, écoute c’que la vie te chuchote

Quand j’suis en manque de tendresse, j’passe me prendre des capotes

Parfois, j’parle avec mon cœur, parfois j’l’entends plus battre

Quand t’as perdu un frère, une sœur, comment tomber plus bas?

Faut paraître busy pour rester dans c’game

Alors on s’dit qu’on a des choses à faire même quand on s’emmerde

Sous les lampadaires on brille, refait le monde après quelques taffs

Dans un coin noir, j'écris la vie, chante la rue comme Edith Piaf

À la routine, on s’habitue, on a tous les mêmes attitudes

Laisse, laisse, ces baltringues ne connaissent même pas le quart de ton vécu

On s’parle mieux entre quatre yeux, réfléchis plus entre quatre murs

Quoi qui se dise, quoi qu’il se passe, on finira entre quatre planches

Depuis qu’le ciel est violet, ton amour est étrange

J’roule en cabriolet pour qu’tu puisses voir à quoi je pense

Une mélodie, une simple odeur peut changer des sentiments

Pour une dame de cœur, on pleure, met tapis les mains pleines de ciment

On ne compte même plus les heures à survivre dans ce monde trop complexe

On sait qu’on lira pas mieux l’heure sur les aiguilles d’une Rolex

Assis sur nos cercueils, pour creuser faut s’assurer

Rares sont ceux qui savent c’qu’ils veulent donc faut les rassurer

On planifie l’avenir sans même savoir si ça va durer

Des martyrs prêts à s’immoler pendant qu’on rêve tous de briller

J’entends la détresse de chaque ville dans la minute de silence

Ressens la tristesse qui s’invite comme tous les dimanches

Pose surtout pas trop de questions, tu parais suspect

Sans talent, tu veux faire du son?

Apprends à sucer !

Le fruit pourri d’une époque peut gâter toute une récolte

Flirte avec le Glock sur le boulevard de la fraude

Pour avancer faut l’essence, on ne compte pas sur la chance

C’est nos vies que l’on dépense comme un tas de billets

Tâches de sang sur le tablier, génération oubliée

La faucheuse tourne en GP, les bandeuses tournent tout l'été

Les yeux ils veulent nous jeter, les anciens sont plus c’qu’ils étaient…

Vi ser helheten, utnyttjar det vi behärskar

Bakom dessa få ord kommer dina åsikter att gömma sig

Jag ville bära kronan även om det innebar att jag skulle äta bönan

Men klockan tickar som Flavour Flavs bröstkorg

Be mig mer att ha tålamod vid nedstigningen

Vi blir gamla som alla tidningar i väntrummen

När jag ger vika för ånger är den död

Jag kunde redan höra mina barns röster bak på Mercedesen

Jag orkar inte med genomsnittet längre, jag vill stoppa i mig

Även om det innebär att bleka min syra i en tvättmaskin

Under tiden festar jag, jag runkar, jag åker skridskor

Det är svårt att inte tappa förståndet i giljotinens land

Yovo, påminn dem alla att vi kommer att dö

Jag skulle ge vad som helst för ett leende

Yovo, påminn dem alla att vi kommer att dö, dö, dö

Yovo, påminn dem alla att vi kommer att dö

Jag skulle ge vad som helst för ett leende

Yovo, påminn dem alla att vi kommer att dö, dö, dö

Yovo, du bryr dig mer om din väv än ditt CV

Det är bildens krig på TV

I nöd måste du lyssna noga, lyssna på vad livet viskar till dig

När jag är i brist på ömhet går jag och hämtar kondomer

Ibland talar jag med hjärtat, ibland hör jag det inte slå längre

När du förlorade en bror, en syster, hur kunde du falla lägre?

Du måste se upptagen ut för att stanna i det här spelet

Så vi intalar oss själva att vi har saker att göra även när vi är uttråkade

Under lyktstolparna lyser vi, gör om världen efter några taffs

I ett mörkt hörn skriver jag livet, sjunger gatan som Edith Piaf

Rutin, vi vänjer oss, vi har alla samma attityder

Lämna det, lämna det, de här jävlarna vet inte ens en fjärdedel av ditt liv

Vi pratar bättre mellan fyra ögon, tänker mer mellan fyra väggar

Vad som än sägs, vad som än händer, kommer vi att hamna mellan fyra brädor

Eftersom himlen är lila är din kärlek konstig

Jag åker cabriolet så ni kan se vad jag tänker

En melodi, en enkel lukt kan förändra känslor

För en hjärtats dam, vi gråter, lägg händerna fulla med cement

Vi räknar inte ens timmarna för att överleva i denna alltför komplexa värld

Vi vet att vi inte kommer att läsa tiden bättre på händerna på en Rolex

Sitter på våra kistor, för att gräva måste man se till

Sällsynta är de som vet vad de vill, så vi måste lugna dem

Vi planerar framtiden utan att ens veta om den kommer att hålla

Martyrer redo att brännmärka sig själva medan vi alla drömmer om att lysa

Jag hör varje stads nöd i en tyst minut

Känn sorgen som kommer som varje söndag

Framför allt, ställ inte för många frågor, du verkar misstänksam

Utan talang vill du göra ljud?

Lär dig att suga!

En tids ruttna frukt kan förstöra en hel skörd

Flirta med Glock på Fraud Boulevard

Du behöver bensin för att komma framåt, du räknar inte med tur

Det är våra liv som vi spenderar som en hög med pengar

Blodfläckar på förklädet, bortglömd generation

Gräsklipparen går i GP, omslagen går hela sommaren

Ögonen de vill kasta på oss, de gamla är inte vad de var...