Teddybjørnens Vise - Hanne Krogh

Og aldri har jeg sett

Så mange penger som hos han

Men enda var’n sparsom

Og jeg tenkte: for et hell

Har sparer slik at han og jeg

Skal kjøre karusell

Og da jeg skulle trekkes

Vet du hvem som vant meg da

Jo det var han med pengene

Og spør om jeg var glad

Nå får jeg kjøre karusell

Men vet du hva jeg fikk

Et gråpapir rundt magen

Før han tok meg med og gikk

Jeg ble’kke pakket opp engang

Han la meg på et kott

Og jeg som trodde rike bamser

Hadde det så godt

Da hadde det vært bedre

Å bli vunnet av en venn

Som ikke eide penger

Men som elsket en igjen

Slik lå jeg lange tier

Men en dag tok han meg ned

Og la meg i bilen sin

Og kjørte til et sted

Ja, det er nesten underlig

At såntno' hende kan

For den som pakket op meg

Det var lille Marian

Og han var hennes bestefar

Og tok henne på fang

Nå skal du få en teddybjørn

I fødselsdagspresang

Og Marian var ellevill

Hun danset og hun sang

Og jeg fikk snurret rundt og rundt

For aller første gang

Og siden har jeg snurra

Nesten mer enn jeg vil

For Marian er ikke den

Som lar meg ligge still

Og sløyfa mi har tassen spist

Og håra skreller a'

Men det gjør ingen verdens ting

Jeg brummer og er gla

For hvis jeg mister større ting

Som hue eller ben

Tar Marian en hyssingstump

Og syr dem op igjen

Og det er mye bedre

Enn å legges vekk et sted

Med silkebånd om halsen sin

Og aldri være med

Och har jag aldrig sett

Så mycket pengar som han har

Men han var fortfarande sparsam

Och jag tänkte: vilken tur

Har sparande så att han och jag

Ska åka karusell

Och så höll jag på att dras

Vet du vem som vann mig då

Ja, det var han som hade pengarna

Och fråga om jag var glad

Nu får jag åka karusell

Men du vet vad jag fick

Ett grått papper runt magen

Innan han tog mig och gick

Jag packades inte ens upp

Han satte mig på en kon

Och jag som trodde på rika nallar

Hade det så bra

Då hade det varit bättre

Att bli vunnen av en vän

Som inte ägde pengar

Men vem älskade en igen

Så här låg jag länge

Men en dag tog han ner mig

Och satte mig i hans bil

Och körde till en plats

Ja, det är nästan konstigt

Att något sådant kan hända

För den som packade ihop mig

Det var lilla Marian

Och han var hennes farfar

Och fångade henne

Nu får du en nallebjörn

Som födelsedagspresent

Och Marian blev rasande

Hon dansade och sjöng

Och jag snurrade runt och runt

För första gången

Och sedan dess har jag snurrat

Nästan mer än jag vill

Eftersom Marian inte är den

Det lämnar mig fortfarande

Och min båge har tassen ätit

Och håret skalar av

Men det gör ingen skillnad

Jag nynnar och är glad

För om jag förlorar större saker

Som en hatt eller ben

Tar Marian en garnstubb

Och sy upp dem igen

Och det är mycket bättre

Än att läggas undan någonstans

Med ett sidenband runt halsen

Och gå aldrig med