Where Is The Beast In You - Elaine Stritch, Leroy Anderson And His Orchestra

To the naked eye you’re absolutely peerless, You’re brainy, brawny fearless and

you know what you’re about.

And I tell myself you’re such a manly specimen, no matter what a mess I’m in

you’ll surely get me out.

But would you?

Or have I misunderstood you?

When I’m in a crisis and i ask what your advice is, do you know what you’d

answer, do you know what you’d do?

The scene is darkest Africa, the water’s nice and hot, the cannibals have got

me salt and pepper’d for the pot.

Then you come running to the fray and this is what you’d say: «But dearest cannibals have rights just like other people!»

That’s what you’d do,

that’s exactly what you’d do!

Where is the beast in you?

A pair of savage bloodhounds are a thirsting for the kill.

If one dog fails to eat me up the other surely will.

They’re gaining fast, with open jaws, you enter and we pause: «Darling, What did you do to provoke these dogs?»

That’s what you’d do,

that is exactly what you’d do!

Where is the beast in you?

I don’t ask for a high-minded hero, as fair and understanding as can be,

always ready to pursue the other fellow’s point of view, always searching for

the truth to set us free!

He’s a liberal?

Well, Dandy!

It’s just that I demand he be a narrow-minded, small horizoned, partisan,

opinionated, bigoted reactionary mule when it comes to me!

I’m huddled on the doorstep and I cannot pay the rent.

The landlord with the mustache is an evil, leering gent, then through the

blinding snow you come to tell your little chum: «tenants never do understand

these things.

It costs money to run an apartment!»

That’s what you’d do, that is exactly what

you’d do!

Where, oh, Where is the beast in you?

För blotta ögat är du absolut makalös, du är smart, modig orädd och

du vet vad du sysslar med.

Och jag säger till mig själv att du är ett så manligt exemplar, oavsett vilken röra jag är i

du kommer säkert att få ut mig.

Men skulle du?

Eller har jag missuppfattat dig?

När jag är i en kris och jag frågar vad ditt råd är, vet du vad du skulle

svar, vet du vad du skulle göra?

Scenen är det mörkaste Afrika, vattnet är fint och varmt, det har kannibalerna

jag saltade och peppar till grytan.

Sedan kommer du springande till striden och det här är vad du skulle säga: «Men kära kannibaler har rättigheter precis som andra människor!»

Det är vad du skulle göra,

det är precis vad du skulle göra!

Var är odjuret i dig?

Ett par vilda blodhundar är en törsta efter döden.

Om den ena hunden misslyckas att äta upp mig så kommer den andra säkert att göra det.

De ökar snabbt, med öppna käkar går du in och vi pausar: «Älskling, vad gjorde du för att provocera de här hundarna?»

Det är vad du skulle göra,

det är precis vad du skulle göra!

Var är odjuret i dig?

Jag ber inte efter en högsinnad hjälte, så rättvis och förstående som kan vara,

alltid redo att förfölja den andres synvinkel, alltid på jakt efter

sanningen för att göra oss fria!

Är han liberal?

Tja, Dandy!

Det är bara det att jag kräver att han är en trångsynt, liten horisontell, partisan,

egensinnig, trångsynt reaktionär mula när det kommer till mig!

Jag är hopkurad på tröskeln och jag kan inte betala hyran.

Hyresvärden med mustaschen är en ond, leende herre, sedan genom

bländande snö du kommer för att berätta för din lilla kompis: «hyresgäster förstår aldrig

dessa saker.

Det kostar pengar att driva en lägenhet!»

Det är vad du skulle göra, det är precis vad

du skulle göra!

Var, åh, var är odjuret i dig?