Décembre en été - Da Silva, François Breut

Il n’y a pas d’ombre, pas d’ombre tout est claire

Aucun endroit o se fondre, je sombre tous semble si claire

A bout de bras contre le vent, je ne tiendrai pas

Dans la lumire devant le miroir, je tombe et voil.

C’est comme la fin d’une crise, comme lorsque l’on renonce

Et que les temps si on cesse

Comme il est doux que tout s’apaise comme il est doux qu’il ne termine jamais

Tu sombres en t On est revenu des longues promenades, ton visage est radieux

On a dcid qu’on ne nous reverrai pas de si tt

Tout est termin, je.

Tu le sais.

On viendra certainement nous chercher

Il ne nous trouverons pas et aprs

C’est comme la fin d’une crise, comme lorsque l’on renonce

Et que les temps si on cesse

Comme il est doux que tout s’apaise comme il est doux qu’il ne termine jamais

Dcembre en t.

Det finns ingen skugga, ingen skugga allt är klart

Ingen plats att smälta in, jag sjunker allt verkar så klart

På armlängds avstånd mot vinden håller jag inte på

In i ljuset framför spegeln faller jag och voila.

Det är som slutet på en kris, som när man ger upp

Och att gångerna om vi slutar

Hur sött det hela lugnar ner sig hur sött det aldrig tar slut

Du är mörk på sommaren. Vi kom tillbaka från långa promenader, ditt ansikte strålar

Vi har bestämt att vi inte ska ses igen snart

Det är över, jag.

Du vet.

Vi kommer definitivt att hämtas

Han kommer inte att hitta oss och efter

Det är som slutet på en kris, som när man ger upp

Och att gångerna om vi slutar

Hur sött det hela lugnar ner sig hur sött det aldrig tar slut

december på sommaren.