От окраинной заставы - Чёрный Лукич

От окраины заставы до ближайшего села

Ты меня не проводила, ты меня не довела.

Я едва не заблудился, я едва нашёл тропу,

Снегопадами умылся и об сохнул на ветру.

Без привычки к холодам… хлеб, намокшая крупа…

Я мотаюсь по дворам в ожидании тепла.

Где-то сумрачный хозяин, где-то добрая вдова,

От калитки до калитки, до окраины села.

И опять поля да вьюги, и опять колючий снег,

Где вы братья, где вы други, где ты радостный рассвет?

Без привычки к холодам… хлеб, намокшая крупа…

Я мотаюсь по дворам в ожидании тепла.

Från utkanten av utposten till närmaste by

Du tog mig inte, du tog mig inte.

Jag gick nästan vilse, jag hittade knappt stigen,

Han tvättade sig med snöfall och torkade sig i vinden.

Utan vana av kallt väder... bröd, blötlagda flingor...

Jag springer runt på gårdarna i väntan på värmen.

Någonstans en dyster mästare, någonstans en snäll änka,

Från grind till grind, till utkanten av byn.

Och igen åkrar och snöstormar, och igen taggig snö,

Var är ni bröder, var är ni vänner, var är ni glada gryning?

Utan vana av kallt väder... bröd, blötlagda flingor...

Jag springer runt på gårdarna i väntan på värmen.