Señales - Callejeros

Ni la ironía de la irónica ironía, ni lo falso de la falsa falsedad

Me explican lo que explican los que explican sobre la verdad

Soy un muerto encerrado en un cuerpo vivo

Soy un vivo que hace tiempo se murió

Sólo siento lo que siento sin sentidos, sólo hay descontrol

A tu suerte, siempre restale una duda

A esa duda, una posibilidad

Si esa posibilidad se vuelve

Tan loca, esa es tu verdad

Para un juez no soy más que un crimen perfecto

Para otros, he sufrido un gran revés

Sólo soy un bicho tan roto y tan sediento

Como aquella vez

Los cristales y puñales son señales

Son caminos que tal vez hay que pasar

Cuando todo se atropelle, cuando la vida se calle y la muerte

Juegue al juego del disfraz, sólo la sed y la ilusión va a quedar

El ambicioso solo habla de ambiciones

Los diarios mienten a diario y no entendés

Cómo es que tanta gente

Sólo compra noticias al revés

Tal vez te asombra que no crea ni en mi sombra

O te sorprende que aún así pueda cantar

Es que cuando la canción canta verdades

Ni la censura, ni el rencor la han de callar

Los cristales y puñales son señales

Son caminos que tal vez hay que pasar

Cuando todo se atropelle, cuando la vida se calle y la muerte

Juegue al juego del disfraz, sólo la sed y la ilusión va a quedar

Los cristales y puñales son señales

Son caminos que tal vez hay que pasar

Cuando todo se atropelle, cuando la vida se calle y la muerte

Juegue al juego del disfraz, sólo la sed y la ilusión va a quedar

Varken ironin i den ironiska ironin eller den falska lögnens falskhet

De förklarar för mig vad de som förklarar om sanningen förklarar

Jag är en död person innesluten i en levande kropp

Jag är en levande person som dog för länge sedan

Jag känner bara det jag känner sanslöst, det finns bara brist på kontroll

Till din tur, subtrahera alltid ett tvivel

Till det tvivel, en möjlighet

Om den möjligheten blir

Så galet, det är din sanning

För en domare är jag inget annat än ett perfekt brott

För andra har jag drabbats av ett stort bakslag

Jag är bara en bugg så trasig och så törstig

som den gången

Kristaller och dolkar är tecken

Det är stigar som man kanske måste passera

När allt rinner över, när livet tystnar och döden

Spela spelet förklädnad, bara törsten och illusionen kommer att finnas kvar

De ambitiösa pratar bara om ambitioner

Tidningarna ljuger dagligen och du förstår inte

Hur kommer det sig att så många människor

Köp bara upp och ner nyheter

Kanske förvånar det dig att jag inte ens tror på min skugga

Eller är du förvånad över att jag fortfarande kan sjunga

Det är det när sången sjunger sanningar

Varken censur eller ilska kommer att tysta henne

Kristaller och dolkar är tecken

Det är stigar som man kanske måste passera

När allt rinner över, när livet tystnar och döden

Spela spelet förklädnad, bara törsten och illusionen kommer att finnas kvar

Kristaller och dolkar är tecken

Det är stigar som man kanske måste passera

När allt rinner över, när livet tystnar och döden

Spela spelet förklädnad, bara törsten och illusionen kommer att finnas kvar