Ostrvo bez okeana - Brut

Moj grad je lep kada je dan

Al' umoran je i treba mu san

Nisam kopirao, citirao sam

Opet se otvaraju vrata, al' opet je prazan stan

Sve je bezdusno i licno, racuni i dugovanja su jedino pismo

Postar zvoni dvaput, drugovi jednom kada je hitno

A kada je prazan dzep, prazan je i inboks

Brate, sve se poistovecuje da se primecuje

Kad dobri glumci urade lose skeceve

Jos uvek je aktuelno secenje

Takvima platim pice i nasmejem se da im presedne

I trudite se da me ne sretnete

Kad varite, pijete, jedete i jebete

Vise niko ne slusa repere

I svi su obukli ordenje '90-te

Vid’o sam ljude u prijateljstvu iz profita

Svaka slicnost je slucajna ako pitas

Oziljke na obrazu i kad je faca cista

Mozda je los kadar, mozda je sminka

Ako jeste, da li se tesko skida

Koliko puta dnevno moras da se sminkas

Bacam rukavice u vasa lica

Mozda zbog toga prodate veci tiraz

Vec je poslepodne, neki traze izlaz

A ja se pitam kome ide koja tribina

Nocas ponesite kompas, i njega ne gubite

On se ne sminka, on nije obraz

Moj grad je lep kada je dan, al' umoran je i treba mu san

Verujem mu na rec, da ce da se vrati svaki dan kad zaspi, i ostavi me da se sam

branim

Moj grad je lep kada je dan, al' umoran je i treba mu san

Cekam da svane, molim se da ne pobegne, nocu nema manjeg grada, a vece podele

Ostrvo bez okeana, na mojoj strani

Nema nikog i prevrnuo se camac

Kad nema sunca, nema ni ljudi

Sve je puno pijanaca i kurvi

Nisu sinovi losiji i ocevi su bludni

Nocu stave katance i na crkvi, a na klupi svi su crni

Obeshrabreni u mladosti, sa urodjenim imunitetom na pakosti i gadosti

Neke igle ce se u srce zabosti, dobrodosli u fabriku radosti

Upalili su vatru, greju ruke i patike

Mozda naprave i lomacu, greju i kasike

Niko od njih ne lici na ratnike, al' rat se vodi i oni su inventar fabrike

Sakrijte dukate, nakite, zlatnike ti sto se nakite

Zavrse iskasapljeni k’o moje matrice

Postao sam osetljiv, budni su svi nervi

Jer u krizu su vam bas svi identiteti

Ja znam sta se desi kad dusa izvetri

Ljudska priroda se krije kao fetis (fetis)

Ej, i niko ne sanja i niko ne spava

Vec svanjava, zavrsava se predstava

Cekamo nov dan polu sklopljenih kapaka

Kad se naspavam uzivam po stavkama

Dok cekam vecerasnji nastavak, sabiram utiske

I trazim istinu u praznim casama

Min stad är vacker på dagarna

Al' är trött och behöver sova

Jag kopierade inte, jag citerade

Dörren öppnas igen, men lägenheten är tom igen

Allt är hjärtlöst och personligt, räkningar och skulder är det enda brevet

Gubben ringer två gånger, kamraterna en gång när det är brådskande

Och när fickan är tom är inkorgen också tom

Bror, allt är lika med att bli uppmärksammad

När bra skådespelare gör dåliga sketcher

Det är fortfarande ett strömavbrott

Jag betalar för drinkar för sådana människor och ler för att få dem att skratta

Och försök att inte träffa mig

När du smälter dricker du, äter och knullar

Ingen lyssnar på rappare längre

Och alla hade på sig 90-talskläder

Jag har sett människor i vänskap för vinst

Alla likheter är en slump om du frågar

Ärr på kinden även när ansiktet är rent

Kanske är det ett dåligt skott, kanske är det sminket

Om så är fallet, är det svårt att ta bort

Hur många gånger om dagen måste du sminka dig?

Jag kastar mina handskar i ansiktet på dig

Kanske är det därför du säljer en större upplaga

Det är redan eftermiddag, några letar efter en utgång

Och jag undrar vem som går till vilken monter

Ta med en kompass ikväll och tappa den inte

Han bär inte smink, han är inte ett ansikte

Min stad är vacker på dagarna, men den är trött och behöver sova

Jag tar honom på ordet, att han kommer tillbaka varje dag när han somnar, och lämnar mig ifred

Jag försvarar

Min stad är vacker på dagarna, men den är trött och behöver sova

Jag väntar på gryningen, jag ber att han inte flyr, på natten finns det ingen mindre stad, utan en större division

En ö utan hav, på min sida

Det finns ingen och båten har kantrat

När det inte finns någon sol finns det inga människor

Allt är fullt av fyllare och horor

Söner är inte avskyvärda och fäder är promiskuösa

På natten sätter de även hänglås på kyrkan och på bänkarna är alla svarta

Avskräckt i ungdomen, med medfödd immunitet mot bus och elakheter

Några nålar kommer att sticka i hjärtat, välkommen till glädjens fabrik

De tände en brasa, värmer sina händer och sneakers

Kanske gör de upp en brasa, värme och hinkar

Ingen av dem ser ut som krigare, men kriget utkämpas och de är fabriksinventarier

Göm dukater, smycken, guldmynt och andra smycken

De blir slaktade som min matris

Jag har blivit känslig, alla mina nerver är vakna

Eftersom alla dina identiteter är i kris

Jag vet vad som händer när själen blåser

Den mänskliga naturen gömmer sig som en fetisch (fetis).

Hej, ingen drömmer och ingen sover

Han drömmer redan, showen tar slut

Vi väntar på en ny dag med halvt stängda lock

När jag får lite sömn njuter jag av sakerna

Medan jag väntar på kvällens uppföljare samlar jag på intryck

Och jag letar efter sanningen på min fritid