Le Bout Du Tout - Auden

J’ai pour horizon d’oublier

Les questions à mes trousses

J’ai pour raison de saboter

Le bon sens de la cause

A chaque lune tout me rappelle

Au combien je me tue

Entre silence et décibels

L'écho résonne et me susurre

Tout n’est que songes et regrets

Je fuis le jour où mes secrets

Se seront dévoilés

Je crains les nuits et le sommeil

Qui souvent séquestrent mes pensées

A chaque lune tout me rappelle

Au combien je me tue

Quand le sillon de mes séquelles

Bordent la plaine de sigue

Je ne suis rien du tout

Je ne fuis rien de plus

J’arrive au terminus

Je suis au bout du tout

Je ne suis rien du tout

Je ne fuis rien de plus

J’arrive au terminus

Je suis au bout du tout

Je suis de ceux qui se souviennent

Des allées et venues

Du temps qui passe et me ramène

L’illusion d’une issue

Du temps mais ceux qu’on ne relaissent

Moi qui n’en avait plus

Puisque la route enfin s’achève

Puisque mes mots sont entendus

Je ne suis rien du tout

Je ne fuis rien de plus

J’arrive au terminus

Je suis au bout du tout

Je ne suis rien du tout

Je ne fuis rien de plus

J’arrive au terminus

Je suis au bout du tout

Je ne suis rien du tout

Je ne fuis rien de plus

J’arrive au terminus

Je ne suis rien

Je ne suis rien du tout

Je ne fuis rien de plus

J’arrive au terminus

Je suis au bout du tout

Je ne fuis rien du tout

Je ne fuis rien de plus

J’arrive au terminus

Je suis au bout du tout

Je ne suis rien du tout

Je ne fuis rien de plus

J’arrive au terminus

Je suis au bout du tout

Min horisont är att glömma

Frågorna i hälarna

Jag har anledning att sabotera

Orsakens sunda förnuft

Varje måne allt påminner mig

Hur mycket jag tar livet av mig

Mellan tystnad och decibel

Ekot ringer och viskar till mig

Allt är drömmar och ånger

Jag flyr från dagen då mina hemligheter

kommer att ha utvecklats

Jag är rädd för nätterna och sömnen

Vilket ofta binder mina tankar

Varje måne allt påminner mig

Hur mycket jag tar livet av mig

När fåran av mitt efterspel

Gränsar till slätten

Jag är ingenting alls

Jag flyr från ingenting mer

Jag kommer till ändstationen

Jag är i slutet av allt

Jag är ingenting alls

Jag flyr från ingenting mer

Jag kommer till ändstationen

Jag är i slutet av allt

Jag tillhör dem som minns

Kommer och går

Tiden går och för mig tillbaka

Illusionen av en väg ut

Tid men de släpper vi inte

Jag som inte hade mer

Sedan vägen äntligen tar slut

Eftersom mina ord hörs

Jag är ingenting alls

Jag flyr från ingenting mer

Jag kommer till ändstationen

Jag är i slutet av allt

Jag är ingenting alls

Jag flyr från ingenting mer

Jag kommer till ändstationen

Jag är i slutet av det hela

Jag är ingenting alls

Jag flyr från ingenting mer

Jag kommer till ändstationen

Jag är ingenting

Jag är ingenting alls

Jag flyr från ingenting mer

Jag kommer till ändstationen

Jag är i slutet av det hela

Jag flyr inte från någonting

Jag flyr från ingenting mer

Jag kommer till ändstationen

Jag är i slutet av det hela

Jag är ingenting alls

Jag flyr från ingenting mer

Jag kommer till ändstationen

Jag är i slutet av det hela