Le Miroir des Péchés - Aorlhac

Au sommet d’une colline contournée à sa base par la Loire

Gisent les ruines du château de Montsuc

Dont les sombres tours reflètent les atrocités commises jadis

Voici ce que racontent les vieilles femmes le soir à la veillée

Le dernier des seigneurs rançonnait voyageurs et marchands

Il battait les paysans et les faisait pendre

Enlevant les jeunes filles pour les martyriser

Il faisait placer dans le feux les pieds des enfants

Qui braconnaient en ses terres

Il laissa mourir une belle jeune noble

Dans une lente agonie pour la punir de sa résistence

Mais un beau jour, le baron de Montsuc disparut

Des voyageurs affirment qu’un animal

Dont les yeux lançaient des éclairs et la gueule des flammes

Dévorait hommes et animaux avec la vitesse du vent

S’acharnait sur les femmes et enfants

Enlevant les jeunes filles qui gardaient leurs troupeaux

Ont eut recours aux neuvaines et aux prières pour ses débarrasser de ce fléau

Aucun chasseur n’osait affronter l’animal surnaturel

On trouvait des membres d’enfants disséminés sous les arbres

Un soir, le monstre tentait d’emporter une jeune fille

Entendant les cris désespérés, un bûcheron

D’un coup de cognée brise les reins de l’animal

La bête blessée se métamorphosa

En la personne du baron expirant tous ses pêchés

La légende conserve le souvenir des méfaits des seigneurs

Dont un grand nombre seront punis aux Grands-jours d’Auvergne

På toppen av en kulle som kringgås vid sin bas av Loire

Ligg ruinerna av slottet Montsuc

Vars mörka torn återspeglar forna tiders grymheter

Så här säger gummorna på kvällen i vaken

Den sista av herrarna höll resenärer och köpmän till lösen

Han slog bönderna och hängde dem

Bortför unga flickor för att martyrisera dem

Han lät placera barnens fötter i elden

Som tjuvskytte i hans land

Han lämnade en vacker ung adelsdam att dö

I en långsam vånda för att straffa henne för hennes motstånd

Men en vacker dag försvann baronen de Montsuc

Resenärer hävdar att ett djur

Vars ögon blixtrade och munnar flammade

Uppslukade människor och djur med vindens hastighet

Jagade kvinnor och barn

Kidnappning av jungfrur som vaktade deras hjordar

Har tillgripit novenor och böner för att befria dem från detta gissel

Ingen jägare vågade konfrontera det övernaturliga djuret

Barns lemmar hittades utspridda under träden

En kväll försökte monstret ta bort en ung flicka

Att höra de desperata ropen, en skogshuggare

Med en yxa bryter djurets länd

Det sårade odjuret förvandlades

I personen av baronen förfaller alla sina synder

Legenden bevarar minnet av herrarnas missgärningar

Många av dem kommer att straffas vid de stora dagarna i Auvergne