La Comptine du Drac - Aorlhac

Monstre aquatique à l’apparence humaine

Tu parcours nos campagnes à la nuit tombée

En prenant toute forme que t’inspire ta cruauté

Esprit du diable et de la perversité

Tu te distraies des misères des hommes

Tout près du ruisseau aux Narcisses

Alors qu’un jeune homme boiteux

Aperçut un mouton qui bêlait

Saisit désespérément l’animal

Pour le transporter sur son dos

Mais il comprend brusquement

L’injustcie de son action

L’infâmant a élu domicile

Sur le corps du bougre

Un femme fut emporté par le courant du Rhône

Dans les entrailles d’une caverne

Où l’abject s'était niché

Il lui ordonna de donner son sein

Pour remplir de son sang une coupe

La souillant pendant sept ans

Il y avait autrefois une maison

Où il se jouait des habitants

Dans les tréfonds les plus obscurs

On entendait une voix, qui riait à bouche

L’espiègle se promenait

Dans les greniers, traînant des chaînes

Qui produisaient un bruit d’enfer

Il tenait à savoir le nombre de toute chose qu’il voyait

On mettait dans le coin des chambres

Des tas de graines de lin

Le lutin préférait alors s’en aller

Que de se livrer à un labeur aussi accablant

Människoliknande vattenmonster

Du strövar omkring på vår landsbygd efter mörkrets inbrott

Genom att ta någon form som din grymhet inspirerar dig

Djävulens och ondskans Ande

Du distraherar dig från mäns elände

Mycket nära Narcissus Stream

Medan en halt ung man

Såg ett får bräkta

Tar desperat tag i djuret

Att bära honom på ryggen

Men han inser plötsligt

Orättvisan i hans agerande

Den ökända har tagit bostad

På buggarens kropp

En kvinna fördes bort av Rhônes ström

I tarmarna i en grotta

Där det vidriga hade bäddat in sig

Han beordrade henne att ge sitt bröst

Att fylla en kopp med hans blod

Smutsade henne i sju år

Det fanns en gång ett hus

Där han spelade lokalbefolkningen

I det mörkaste djupet

Vi hörde en röst som skrattade högt

Den busiga gick

På vinden, släpar kedjor

Det gjorde ett jäkla ljud

Han ville veta numret på allt han såg

Vi satte i hörnet av sovrummen

Hög med linfrön

Tomten föredrog då att lämna

Än att ägna sig åt ett sådant överväldigande slit