Otavalle - Stella

Kuka on verraton ja poistaa pimeää

Kuka on suruton

Pieni tähti lumihiutaleita vie kielellään

Sun ei tarvitse varpaillasi vielä olla

Eikä sisäänpäin oksina sun sanat kasva

Jää kärjillään raapimaan

Peukalonkynnen alle murhe mahtuu

Poskelta kämmenselkään helmet tarttuu

Ne katoaa ajallaan

Kuka on verraton ja poistaa pimeää

Kuka on suruton

Pieni tähti lumihiutaleita vie kielellään

Se jolta toinen kinnas aina puuttuu

Löytää ne kätköt, joita ei löydä muut

Ne pitää saa omanaan

Oisko minusta kertomaan sen enempää

Jos sä kysyisit multa miten eletään

Olen hiljaa, otan sut selkään

Ja otan kopin ja konttaan, luen satuja

Merirosvona taistelen sun mukana

Ylös purjeet, nyt mennään

Som är makalös och tar bort mörkret

Som är utan sorg

En liten stjärna tar snöflingor med tungan

Du behöver inte vara på tårna än

Och mina ord växer inte inåt som grenar

Det återstår att repa med sina tips

Sorg får plats under en tumnagel

Pärlorna fastnar från kinden till baksidan av handen

De kommer att försvinna med tiden

Som är makalös och tar bort mörkret

Som är utan sorg

En liten stjärna tar snöflingor med tungan

Den vars andra handske alltid saknas

Hitta cacharna som ingen annan kan hitta

Du måste äga dem

Är det okej att jag säger mer än så?

Om du frågade mig hur vi lever

Jag är tyst, jag tar din rygg

Och jag tar en monter och läser sagor

Som pirat slåss jag med dig

Seglar upp, låt oss gå