Espalhem A Notícia - Cla, Sérgio Godinho

Espalhem a notícia

Do mistério da delícia

Desse ventre

Espalhem a notícia

Do que é quente

E se parece

Com o que é firme

E com o que é vago

Esse ventre que eu afago

Que eu bebia de um só trago

Se pudesse

Divulguem o encanto

O ventre de que canto

Que hoje toco

A pele onde

À tardinha desemboco

Tão cansado

Esse ventre vagabundo

Que foi rente e foi fecundo

Que eu bebia até ao fundo

Saciado

Eu fui ao fim do mundo

Eu vou ao fundo de mim

Vou ao fundo do mar

Vou ao fundo do mar

No corpo de uma mulher

Vou ao fundo do mar

No corpo de uma mulher

A terra tremeu ontem

Não mais do que anteontem

Pressenti-o

O ventre de que falo

Como um rio

Transbordou

E o tremor

Que anunciava

Era fogo e era lava

Era a terra que abalava

No que sou

Depois de entre os escombros

Ergueram-se dois ombros

Num murmúrio

E o sol, como é costume

Foi um augúrio de bonança

Sãos e salvos, felizmente

E como o riso vem ao ventre

Assim veio de repente

Uma criança

Eu fui ao fim do mundo

Eu vou ao fundo de mim

Vou ao fundo do mar

Vou ao fundo do mar

No corpo de uma mulher

Vou ao fundo do mar

No corpo de uma mulher

Falei-vos desse ventre

Quem quiser que acrescente

Da sua lavra

Que a bom entendedor

Meia palavra

Basta

É só adivinhar o que há mais

Os segredos dos locais

Que no fundo são iguais

Em todos nós

Eu fui ao fim do mundo

Eu vou ao fundo do mim

Vou ao fundo do mar

Vou ao fundo do mar

No corpo de uma mulher

Vou ao fundo do mar

No corpo de uma mulher

Sprid nyheterna

Av glädjens mysterium

Från denna livmoder

Sprid nyheterna

vad är hett

Och om det ser ut som

Med det som är fast

Och med det som är vagt

Den här livmodern som jag smeker

Att jag drack i en klunk

Om jag kunde

Sprid charmen

Livmodern jag sjunger från

som jag spelar idag

Huden var

På eftermiddagen åker jag

Så trött

den där rumpan

Vilket var nära och fruktbart

Att jag drack till botten

mättad

Jag gick till världens ände

Jag går till botten med mig själv

Jag ska till havets botten

Jag ska till havets botten

På en kvinnas kropp

Jag ska till havets botten

På en kvinnas kropp

Jorden skakade igår

Inte mer än i förrgår

Jag kände det

Livmodern jag talar om

som en flod

svämmade över

Och darrningen

som meddelade

Det var eld och det var lava

Det var jorden som skakade

i det jag är

Efter bland spillrorna

Två axlar reser sig

i ett sorl

Och solen, som vanligt

Det var ett omen av bonanza

Säkert och bra, som tur är

Och hur skrattet kommer till livmodern

Så det kom plötsligt

Ett barn

Jag gick till världens ände

Jag går till botten med mig själv

Jag ska till havets botten

Jag ska till havets botten

På en kvinnas kropp

Jag ska till havets botten

På en kvinnas kropp

Jag berättade om den där livmodern

Vem vill lägga till

av din egen

Vilken bra kännare

halva ordet

Tillräckligt

Gissa bara vad mer är

Platsernas hemligheter

Vilka innerst inne är desamma

I oss alla

Jag gick till världens ände

Jag går till botten med mig själv

Jag ska till havets botten

Jag ska till havets botten

På en kvinnas kropp

Jag ska till havets botten

På en kvinnas kropp