Strand - Schacht

In ihrem Haar fand ich ein fremdes Lachen

Wahr wird Falsch und Falsch wird Wahr

Da, wo die schwarzen Raben wachen

In dem schwarzen Rabenhaar

Das Leuchten ihrer Augen

Es versank zischend im Meer

Ich muss es Schatten weinend klagen

Denn die Sonne scheint nicht mehr

Nicht mehr

Ihr Lied tönt nun im Meerestal

Immer und immer fort

Ihr Lied tönt nun im Meerestal

Immer und immer fort

Winkt das Lied der falschen Lippen

Kratz es ab von meiner Haut

Der Wind schweigt in den Klippen

Auch vom Grauen er kein Laut

Nun will auch ich in’s Wasser geh’n

Doch keine Kühlung bringt das Meer

Ich kann den Strand von Ferne sehen

Doch die Raben sind nicht mehr

Nicht mehr

(Raben warten auf den, auf den Klippen

Wie schwarze Tränen im, im Sand

Raben warten auf den, auf den Klippen

Wie schwarze Tränen im, im Sand)

Ihr Lied tönt nun im Meerestal

Immer und immer fort

Ihr Lied tönt nun im Meerestal

Immer und immer fort

Ein Lied hat mich erschlagen

Ein Lied tönt nun im Meerestal

Immer und immer fort

Die das Lied mir sang

Ihr Lied tönt nun im Meerestal

Immer und immer fort

Die das Lied mir sang

Im Lichte sie als Rangemnass am Strand

Einen Kuss will ich ihr geben

Letzter Gruß den toten Lippen

In der Tiefe find ich sie

Im dunklen Seelen Saale

Stilles Leben in den Beinen

Kleine sechzehn Unterrippen

Fern der Strand, die Raben schweigen

An den Strand komm ich nicht mehr

Nicht mehr

Ihr Lied tönt nun im Meerestal

Immer und immer fort

Ihr Lied tönt nun im Meerestal

Flüstert da jemand Mord

Mord!

Jag hittade ett konstigt leende i hennes hår

Sant blir falskt och falskt blir sant

Där där de svarta korparna håller vakt

I det svarta korphåret

Glöden i hennes ögon

Den sjönk väsande i havet

Jag måste sörja den gråtande skuggan

För solen skiner inte längre

Inte mer

Deras sång låter nu i havsdalen

Alltid och alltid borta

Deras sång låter nu i havsdalen

Alltid och alltid borta

Viftar sången av falska läppar

Skrapa bort det från min hud

Vinden är tyst i klipporna

Han gjorde inte heller ett ljud av skräck

Nu vill jag också gå i vattnet

Men havet ger ingen kylning

Jag kan se stranden på långt håll

Men korparna finns inte längre

Inte mer

(Korpar väntar på honom, på klipporna

Som svarta tårar i sanden

Korpar väntar på honom, på klipporna

Som svarta tårar i sanden)

Deras sång låter nu i havsdalen

Alltid och alltid borta

Deras sång låter nu i havsdalen

Alltid och alltid borta

En sång slog mig

En sång låter nu i sjödalen

Alltid och alltid borta

Som sjöng låten för mig

Deras sång låter nu i havsdalen

Alltid och alltid borta

Som sjöng låten för mig

I ljuset hon som en vaktmästare på stranden

Jag vill ge henne en kyss

Sista hälsningen till de döda läpparna

Jag hittar henne innerst inne

I den mörka soulsalen

Stilleben i benen

Små sexton nedre revben

Långt borta från stranden är korparna tysta

Jag kan inte gå till stranden längre

Inte mer

Deras sång låter nu i havsdalen

Alltid och alltid borta

Deras sång låter nu i havsdalen

Är det någon som viskar mord

Mörda!