Celesta - Maga

Con esos ojitos me haría un paraguas

Que no me lloviera más que tus miradas

Mientras duermas sola en tu cama rala

Que no me despierten sino tus mañanas

…y yo sin ti no soy, no hay nada

Sin ti ya no, no habrá, no hay nada sin ti

Rozaste mi día con dedos de aguja

Con hebras de hilo, con veranos muertos

Y en ese día, tus historias grises y ciegas

Me enseñaron que cada segundo es una astilla

…y yo sin ti no soy, no hay nada

Sin ti ya no, no habrá, no hay nada sin ti

Med de där små ögonen skulle jag göra ett paraply

Att det inte regnade mer än vad du ser ut

Medan du sover ensam i din tunna säng

Att de inte väcker mig utan era morgnar

...och jag är inte utan dig, det finns ingenting

Utan dig inte längre kommer det inte att finnas något, det finns ingenting utan dig

Du rörde min dag med nålfingrar

Med trådar, med döda somrar

Och den dagen, dina gråa och blinda historier

De lärde mig att varje sekund är en splitter

...och jag är inte utan dig, det finns ingenting

Utan dig inte längre kommer det inte att finnas något, det finns ingenting utan dig