Reliques - Kamu, Peix

Je me sens comme un OVNI

Mais au fond d’oim, un homme vit

Pour me sentir exister

J’attends pas une autre vie

Je me sens comme un OVNI

Mais au fond d’oim, un homme vit

Pour me sentir exister

J’attends pas une autre vie

La réussite, un plafond

Depuis petit, je zieute la fresque

Rêve de récits chevaleresque

Je mise mon jeux sur l’après

J’attends que la roue tourne

Pas celles du 227

Cette vie, j’veux la prendre sans pincette

Seul, je veux être roi, il n’y en a peu sans princesse

Dans ma tête, c’est l’Hellfest, sensations sont néfastes

J’aimerais qu’on efface mais d’nos peines, je reste près

Je veux bien qu’on persévère

Je te laisserai prendre mon cœur pour que tu prennes tes aises

Des heures dans le métro et ça sans faire un pas

Je vois mon reflet et mes buts et ça sans faire la paire

Tout ça sent fort la perte

Il faut que je saute et ça sans faire un plat

Je pars, maman dort, je rentre, maman dort

Je vis pour l’amitié

Si elle veut se lamenter, moi j’aurai l'âme en tort

Des défauts, l’homme en tient donc j’allume le moteur

Plus d'échec que d’essais, je méprise le ratio

Cartes en main je maitrise pour ne plus voir mère triste

Je médite et rêve de standing ovation

Je veux pas sombrer dans la folie

Mais c’est ainsi que le son me plait dans l’agonie

J’ai erré dans la rue des heures

Comme celui qui se fait son blé dans la chronique

J’attendrai pas que sonne le clairon

L’idée de briller m'éclairant

Je voulais cueillir sa fleur, je n’ai reçu qu’les ronces

J’ai un empire à bâtir

Ici, tout est trop froid, ma confiance patine

Besoin de mal-être, pour écrire, je m’affecte

Mais à chaque fois, c’est bien eux que je vise par tir

Les souvenirs me submergent

Mais le passé qui c’est?

Rien ne m’arrête, il n’y a pas assez de blizzard

Le passé qui c’est?

Je sais qu’il est pas assez aguisé

Parfois, je me demande si j’ai bien fait

Souvent, je me dis que j’ai rien fait

Sur les rrains-té, j’erre en fait, j’en suis éreinté

Je me revois souffrir

Tout s’arrête si j’vois Maman sourire

Quelques heures où je me marre en souvenirs

J’ai tant peur qu’il y ait du noir sous l’titre

Je laisse mes pensées aller

Passé derrière moi pour la force que j’ai puisé au loin

Les lumières s'éteignent

Je me souviens de l’Eden sur sa peau mi-ébène

Je vais scier les cieux les deux mains liées

Mon rêve, je l’effleure du bout des doigts

Je n’ai que les miens, je ne vais pas m’allier

Je suis là pour mailler et non pour m’aligner

Je vois la foule aliennée

Je deviens fou à lier, né

Pour fouler les sommets

Rien pour me raisonner, je vois ma folie aller

Aux premiers rayons, ils me parlaient qu’on se fasse des passes, qui sont-ils?

Trou noir pour perspective, je vois le point qui s'éteint

J’en ai mal au crâne, je pense aux balles qui sautillent

Les roses ont brûlé

Sur le cœur, un brolique

Ma trace dans ce projet et si je tiens pas le prochain

Prenez tout ce que je donne ici comme des reliques

Les roses ont brûlé

Sur le cœur, un brolique

Ma trace dans ce projet et si je tiens pas le prochain

Prenez tout ce que je donne ici comme des reliques

Jag känner mig som ett UFO

Men innerst inne bor en man

Att känna att jag finns

Jag väntar inte på ett annat liv

Jag känner mig som ett UFO

Men innerst inne bor en man

Att känna att jag finns

Jag väntar inte på ett annat liv

Framgång, ett tak

Ända sedan jag var liten har jag tittat på fresken

Dröm om ridderliga berättelser

Jag satsar mina spel på efteråt

Jag väntar på att hjulet ska svänga

Inte de av 227

Det här livet vill jag ta utan pincett

Ensam vill jag vara kung, det finns få utan prinsessa

I mitt huvud är det Hellfest, förnimmelser är skadliga

Jag skulle vilja att vi skulle radera men av våra sorger förblir jag nära

Jag vill att vi ska hålla ut

Jag låter dig ta mitt hjärta för att göra dig bekväm

Timmar på tunnelbanan och det utan att ta ett steg

Jag ser min reflektion och mina mål och det utan att para ihop

Det hela luktar av förlust

Jag måste hoppa och det utan att göra en röra

Jag går, mamma sover, jag kommer hem, mamma sover

Jag lever för vänskap

Om hon vill klaga så har jag fel

Fel, mannen fattade det så jag sätter på motorn

Mer misslyckande än försök, jag föraktar förhållandet

Kort på handen behärskar jag att inte se ledsen mamma längre

Jag mediterar och drömmer om stående ovationer

Jag vill inte bli galen

Men det är så jag gillar ljudet i ångest

Jag vandrade på gatan i timmar

Som den som gör sitt vete i krönikan

Jag väntar inte på att ljudet ska ljuda

Tanken på att lysa upplyser mig

Jag ville plocka hans blomma, jag fick bara hönsen

Jag har ett imperium att bygga

Allt här är för kallt, mitt självförtroende halkar

Behov av obehag, att skriva, jag påverkar mig själv

Men varje gång är det dem jag skjuter

Minnen överväldigar mig

Men vad är det förflutna?

Inget hindrar mig, det finns inte tillräckligt med snöstorm

Vem är det förflutna?

Jag vet att han inte är tillräckligt skarp

Ibland undrar jag om jag gjorde rätt

Jag säger ofta till mig själv att jag inte gjort något

På gatorna irrar jag faktiskt, jag är utmattad

Jag ser mig själv lida

Allt stannar om jag ser mamma le

Några timmar där jag skrattar i minnen

Jag är så rädd att det är svart under rubriken

Jag släppte tankarna

Passerade bakom mig för styrkan jag hämtade på långt håll

Ljusen släcks

Jag minns Eden på hennes halvebenholts hud

Jag ska se himlen med båda händerna bundna

Min dröm, jag rör vid den med fingertopparna

Jag har bara min, jag kommer inte att alliera mig

Jag är här för att mesh och inte för att ställa upp

Jag ser den alienerade folkmassan

Jag håller på att bli galen, född

Att beträda topparna

Inget att resonera med mig, jag ser min galenskap gå

Vid de första strålarna talade de till mig att vi gör pass, vilka är de?

Svart hål för perspektiv, jag ser poängen blekna bort

Jag får ont i huvudet, jag tänker på kulorna som studsar

Rosorna brann

På hjärtat, en brolique

Mitt spår i det här projektet och om jag inte håller i nästa

Ta allt jag ger här som reliker

Rosorna brann

På hjärtat, en brolique

Mitt spår i det här projektet och om jag inte håller i nästa

Ta allt jag ger här som reliker